Så kan munhälsan stärkas hos personer med demens

Borsta tänderna och sköta munhälsan kan tidigt bli svårt för personer med demens. I Socialstyrelsens nya vägledning lyfts vikten av kunskap hos vård- och omsorgspersonal fram.
Att sköta munhygienen varje dag genom tandborstning och andra hjälpmedel är grunden för god munhälsa. Det kan redan tidigt vara svårt för personer med demenssjukdom.
Munhälsa handlar om tänderna, men också ett friskt tandkött, utan blåsor, svamp eller skador från proteser. Skador i munnen gör ont och påverkar förmågan att äta, dricka och tala, vilket påverkar hela livskvaliteten.
Dålig munhälsa och tandlossning ökar riskerna för en rad sjukdomar, vilket Vårdfokus rapporterat om tidigare i ett tema med artiklar.
Att hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst har gemensamt ansvar för att uppmärksamma munhälsan, ha rutiner och samverka, poängteras i Socialstyrelsens vägledning.
Förutom organisation och rutiner behöver personalen kunskap om hur man bäst stöttar till munvård, hjälper till och lär sig se tidiga tecken på ohälsa i munnen.
För att öka sin kompetens om munvård finns Socialstyrelsens webbutbildning om munhälsa och munvård. I den tas även bemötandet av personer med demenssjukdom upp.
Förutom direkt stöd med munvård ska munhälsan uppmärksammas vid kontakt och planering. Det kan ske vid demensutredningen, uppföljningar av hälsotillståndet, biståndsutredning, planering, inskrivning i hemsjukvård och slutenvård.
Vård och omsorg ska arbeta multiprofessionellt i team enligt de nationella riktlinjerna för demenssjukdom. Patienten behöver också ofta hjälp att återuppta kontakten med tandvården, och information om det ekonomiska tandvårdsstöd som finns.
När munnen bedöms i vård och omsorg skiljer det sig från tandvårdens expertis. I sjukvården sker en helhetsbedömning av munnen och dess funktion, där exempelvis även röst och sväljning ingår, förutom tandkött och tänder.
Enligt Socialstyrelsens vägledning bör munbedömningar göras med ett strukturerat bedömningsinstrument, exempelvis Roag, Revised, oral assessment guide.
Vårdfokus har i tidigare artiklar beskrivit Roag. Då poängterade Kristina Malmsten, distriktssköterska och utvecklingsledare på Senior Alert, vikten av att sjuksköterskor blir bättre på munvård och munbedömning.
– Det är lika oansvarigt att skriva hem en äldre patient utan att ha bedömt risken i munnen som att glömma att rapportera vidare om fallrisken.
Viktigt för att förebygga och följa upp munhälsa
- Kunskap om demenssjukdom
- Kunskap om munhälsa och munvård
- Uppmärksamma munhälsan kontinuerligt
- Följ upp tappade tandvårdskontakter
- Informera om tandvårdsstöden
- Bedöm munhälsan med ett strukturerat instrument
- Arbeta teambaserat – inkludera tandvården
- Samverka genom en samordnad individuell plan, SIP
(Källa: Socialstyrelsen)