Nu haglar vallöften om fria arbetsskor

Betalda arbetsskor för vårdpersonal har blivit en valfråga - i alla fall i Kalmar, Västerbotten och Blekinge. "Bra att fler förstår hur viktigt det här är", säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. Men arbetsgivare som hittills provat att ge skobidrag till anställda har backat av skatteskäl.

Tusentals steg om dagen på hårda sjukhusgolv tär på knän, höfter och rygg. Stänk av urin, blod och fostervatten skapar hygienproblem. Med rätt skor kan förslitningsskador förebyggas, arbetsmiljön förbättras och lönen läggas på annat. Därför är betalda arbetsskor efterfrågat bland vårdanställda runt om i landet.

I den pågående valrörelsen har socialdemokratiska regionpolitiker i bland annat Blekinge, Kalmar och Västerbotten gett löften om fria arbetsskor som ett led i en förbättrad arbetsmiljö – om de får majoritet efter valet den 11 september.

I Västerbotten lovar Socialdemokraterna fria arbetsskor till sjukvårdspersonal samt medarbetare på hälsocentralerna och inom tandvården. Kostnaden beräknas inledningsvis till mellan fyra och sex miljoner kronor och därefter tre miljoner per år.

– Vi ser det här som en viktig arbetsmiljöåtgärd, eftersom det i dag är så varierande vilka skor man har, säger regionrådet Peter Olofsson (S) till Vårdfokus.

Jämför med industrin

I Region Kalmar län framhåller regionstyrelsens ordförande, socialdemokraten Angelica Katsanidou, att betalda arbetsskor inom hälso- och sjukvården är en jämställdhetsfråga, eftersom det är en självklarhet för exempelvis industriarbetare där en majoritet är män.

– Kvinnodominerade yrken som i vården bör också få bra arbetsskor, säger hon till nyhetssajten Dagens Hultsfred.

Att utspelen kommer från just Socialdemokraterna är ingen slump. På partikongressen 2021 beslutades att partiet ska driva frågan om lika tillgång till arbetskläder för kvinnor och män i offentlig sektor, däribland arbetsskor. Påtryckningarna har främst kommit från fackförbundet Kommunal.

Numera ska även Vårdförbundet verka för fria arbetsskor, efter ett beslut på kongressen i maj. Enligt ordförande Sineva Ribeiro har inte den nya förbundsstyrelsen hunnit prata om hur det ska ske.

– Men jag vet att frågan har lyfts på lokal nivå. Det är bra att fler förstår hur viktigt detta är, säger hon till Vårdfokus.

Politiker har också agerat nationellt. I juni fick Arbetsmiljöverket i uppdrag av regeringen att redogöra för hur belastningsskador hos arbetstagare som står och går mycket i sitt jobb kan förebyggas genom användandet av utrustning, däribland ändamålsenliga skor. I uppdraget ingår att göra en bedömning om myndighetens råd och vägledningar behöver förtydligas och om det inom begreppet ”skyddsskor”, som lyder under annan skattelagstiftning, kan inordnas en kategori skor som förebygger belastningsskador. Resultatet ska presenteras skriftligt den 3 oktober.

Inte till sjuksköterskor

Ett fåtal arbetsgivare har redan infört skobidrag. I Örebro kommun fick undersköterskor och medarbetare med likvärdiga yrken inom vård- och omsorgsförvaltningen i mars i år 303 kronor i skoersättning.

Det gällde dock inte sjuksköterskorna i kommunen.

”Det finns sjuksköterskor inom både hemvård och omsorgsboenden, men eftersom sjuksköterskor inte är att betrakta som likvärdigt med undersköterskor fick de inte del av bidraget”, meddelar Niklas Camén på hr-avdelningen i Örebro kommun i ett mejl till Vårdfokus.

I Västerbotten och Kalmar gäller dock löftet alla medarbetare.

I Kumla beslutade politikerna i juni att investera en del av fjolårets budgetöverskott i arbetsskor till alla månadsanställda på kommunens vård- och omsorgsboenden samt inom lss. Anette Sandström, utredningshandläggare på socialförvaltningen, berättar för Vårdfokus att det finns två olika sorter att välja mellan, ett par för utomhus- och ett par för inomhusbruk. Alla berörda anställda, oavsett yrkestillhörighet, ingår i satsningen.

Nyligen meddelade även Tranås kommun att vård- och omsorgspersonal från och med i år får betalda arbetsskor, tack vare ett statsbidrag som ska främja ett hållbart arbetsliv. En leverantör har upphandlats och nu pågår utprovning, enligt socialchef Lasse Jansson.

Helen Sjölin är distriktssköterska inom hemsjukvården i Tranås kommun och förtroendevald för Vårdförbundet. Hon säger att beskedet kom som en glad överraskning.

– Det här har varit på tapeten i många år och det är framförallt Kommunal som drivit på. När det politiska beslutet togs räckte inte pengarna till alla i första skedet. Då fick bara de som jobbade på boenden arbetsskor. Men tack vare statsbidraget får alla, det kom som en skänk från ovan. Jag vet inte om det beror på att man vill visa lite god vilja inför valet, säger hon till Vårdfokus.

I sitt arbete besöker Helen Sjölin patienter i hemmet, dit hon tar sig med cykel eller bil. Idag använder hon samma gympasko året om.

– De skor jag och mina kollegor bär i jobbet vill vi inte använda privat eftersom vi rör oss i alla möjliga miljöer. Därför vill man bara köpa ett par om året. De slits av väder och vind, ibland pulsar vi fram i snö.

Krånglig hantering för anställda

Men att införa ett skobidrag eller gratis skor är inte okomplicerat. Det visade sig bland annat i Region Uppsala, där personal som arbetat nära covidpatienter under 2020 fick 1 000 kronor extra för inköp av ett par nya skor för att minska smittrisken. En av dem som utnyttjade förmånen är Love Hedström, sjuksköterska på Akademiska sjukhuset och ledamot i Vårdförbundets avdelningsstyrelse.

– Jag köpte ett par återhämtningstofflor som är till för löpare. Fördelen var att de gick att sprita av. Innan dess hade jag ett par andra arbetsskor som jag använt tidigare i min anställning på aima (akutsjukvårdens intermediäravdelning). Jag hade tänkt tvätta dem men de ligger kvar i en plastpåse hemma någonstans.

Han minns att tofflorna kostade mellan 600 och 800 kronor, och att det var lite krångligt att få ut ersättningen.

– Vi skulle skicka in blanketter och kvitton både digitalt och fysiskt till lönekontoret. Men även om det var en omständlig process tror jag att många uppskattade tanken.

Han tycker att initiativet borde vara permanent.

– Inom sjukhusvården finns det risk att till exempel tunga patientsängar körs över våra fötter, vi tappar annat tungt material eller kanyler, vi kan få diverse kroppsvätskor på oss som kan innebära smittorisk eller förstöra skorna. Det borde vara standard att arbetsgivaren bistår med adekvat arbetsdräkt som skyddar oss mot liknande arbetsrelaterade skador.

Får inte bäras privat

Men någon fortsättning blev det inte, bland annat av skattetekniska skäl, förklarar hr-specialisten Mikael Landsten i ett mejl till Vårdfokus.

För att medarbetaren inte ska förmånsbeskattas, vilket anses ofördelaktigt för den enskilde löntagaren, ska skorna bland annat tillhandahållas av arbetsgivaren, vara obligatoriska att använda i tjänsten, vara enhetliga för viss personal och försedda med arbetsgivarens namn eller logotyp så att de märkbart avviker från ”vanliga” plagg.

Under pandemiåret 2020 fanns däremot särskilda skatteregler som möjliggjorde ett skobidrag utan att det behövde förmånsbeskattas, enligt Mikael Landsten.

Så hur ska politikerna runt om i landet göra för att infria löftet om arbetsskor?

Enligt Skatteverket finns inga hinder att ge skobidrag till medarbetare. Det klassificeras då som en kontant ersättning och beskattas på samma vis som lönen. Om arbetsgivaren i stället upphandlar skor och delar ut till anställda görs en uppskattning av värdet, till exempel 800 kronor, och beskattas på samma sätt. I exempelvis Kumla har man valt att trycka kommunens vapensköld på skorna för att undvika detta.

Peter Olofsson, regionrådet i Västerbotten, har stora förväntningar på Arbetsmiljöverkets pågående utredning om arbetsskor som förebygger förslitningsskador.

– Vi har inte bestämt exakt hur vi ska införa det här, det måste vi titta närmare på och föra en djupare dialog om, men självklart ska vi leva upp till de regelverk som finns. Min förhoppning är att de skattetekniska skälen är en icke-fråga i framtiden.