Vårdförbundets blockad är igång: ”Arbetstiden är där det behöver hända något”

63 000 medlemmar vägrar övertid i den pågående konflikten mellan Vårdförbundet och SKR/Sobona. På torsdagen klockan 16 inleddes stridsåtgärder mot arbetsgivarorganisationerna, efter att båda parterna tackat nej till varandras bud i avtalsförhandlingarna. Vårdfokus har pratat med vårdpersonal i olika delar av landet om hur de upplever blockaden.

Prick klockan 16.00 på torsdagseftermiddagen tågade Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro ut från huvudentrén på Huddinge sjukhus tillsammans med ett trettiotal medlemmar. En kort promenad, men ett stort steg för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som nu går ut i övertids-, mertids- och nyanställningsblockad.

– Nu är det dags för att arbetsgivaren att ta ansvar så att vi kan gå hem i tid till våra familjer. Det handlar om rimliga villkor så att jag inte ska bli sjuk själv. Det handlar om en god och säker vård för medborgarna och då behöver vi vara utvilade, sade Sineva Ribeiro.

Så väl riksmedia som Vårdfokus fanns på plats och det dröjde inte länge förrän allmänheten nyfiket närmade sig gruppen. Spontana heja-rop kom från flera håll och förbipasserande passade på att prata med Vårdförbundets representanter på plats.

Övertids-, mertids- och nyanställningsblockaden berör 63 000 medlemmar i Vårdförbundet och gäller alla i regioner och i fyra bolag i den kommunala sektorn: Danderyds sjukhus, Sös, Capio Sankt Görans sjukhus och Ambulanssjukvården i Stockholm. Stridsåtgärderna gäller ykesgrupperna sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor, även de som är oorganiserade.

Vårdförbundet varslade om blockaden den 11 april, efter en tids medling mellan parterna. Därefter återupptogs medlingen med Sobona i början av den här veckan. Under onsdagen lämnades nya avtalsförslag som gäller både Sobona och SKR, varpå Vårdförbundet svarade med ett motbud som bägge arbetsgivarna sa nej till.

”Historiskt har arbetsmiljön försämrats”

En av medlemmarna som fanns på plats utanför Karolinska i Huddinge med plakat var Hannes Vikberg, sjuksköterska och förtroendevald, som jobbar på infektionsmottagning 2 och 3.

Hur känns det med övertidsblockaden?

– Det känns som det är dags, vi är redo nu! Historiskt har arbetsmiljön försämrats och vi jobbar mer övertid så det är på tiden. Det är klart att det är allvarligt med stridsåtgärder, men det är på förekommen anledning.

Jobbar ni mycket övertid på din arbetsplats?

– Merparten av min arbetstid är på öppenvården så just där jobbar vi inte så mycket övertid, men jag jobbar också i slutenvården och där är det mycket övertid.

Hur kommer verksamheten att påverkas nu?

– Man planerar redan nu att stänga en av tre avdelningar på grund av blockaden för att man inte har tillräckligt med personal för att gå runt. Det är ju en indikation på att man i vanliga fall inte har tillräckligt med personal för att klara av slutenvårdsarbetet på kliniken.

Vad har arbetsgivaren gjort mer för att förbereda sig inför konflikten?

– De har hört sig för vilka som är förtroendevalda och försöker uppmana till övertid på andra sätt, men jag tycker överlag att vi har en bra diskussion på arbetsplatserna.

Vad tänker du kring att de frågar vilka som är med i Vårdförbundet?

– Det får de inte göra och det är ett fult spel och det har de fått höra.

Vad blir din roll som förtroendevald nu?

– Jag kommer att finnas som ett stöd för medlemmarna.Jag ser det också som ett tillfälle att nå ut till oorganiserade som också berörs av den här konflikten. De kommer också att få ta del av det här avtalet som vi förhoppningsvis kommer att landa i. Jag kommer att ha ett öra mot marken och vara nära mina medlemmar och se till att den här blockaden går till på rätt sätt.

De finns de som säger att det här kan vara en samhällsfarlig konflikt – vad säger du till dem?

– Jag tänker att det redan är samhällsfarligt och att vi sätter ett ljus på det. Det här är på tiden, det är samhällsfarligt hela tiden när vi är i vården. Till syvende och sist vill vi att det ska bli så bra som möjligt för patienterna. För att det ska kunna bli bra för dem så måste vi ha en skälig arbetsmiljö, så att det kan bli tryggt för patienterna. Just nu är det inte så, så den stora samhällsfaran ligger där.

Vilket av Vårdförbundets yrkanden är viktigast för dig?

– Arbetstider. Det är jätteviktigt att vi får löneökningar och alla delar av förslagen, men arbetstiden är där det behöver hända något. Ekonomiskt så förändras pengars värde hela tiden, men tid är fortfarande tid och det är det vi behöver, sa Hannes Vikberg.

Vårdfokus mötte även Rami Alkenayeh, biomedicinsk analytiker på klinisk kemi i Huddinge:

Hur känns det med övertidsblockad?

– Jag tycker att det känns jättebra och jag tycker verkligen att det behövs. Det har blivit systematiskt att man gör övertid till lite mer lockande för medarbetarna så att man nästan bråkar om att få passen. De vill arbeta övertid för att få de extra pengarna, vilket är helt sjukt om man tänker på det. De ska inte bara ta oss för givet. Vi sliter verkligen här, alla på sjukhuset, så det är jättebra att det händer något.

Har ni mycket övertid på din arbetsplats?

– Ja, vi har jättemycket. Vissa perioder har jag arbetat minst två extra pass i månaden. Man hamnar lätt i att det är bra med extra pengar, sen efter några månader inser man att jag hinner inte vila upp mig. Jag blir inte helt frisk, jag blir inte utvilad, jag mår inte bra. Är de extra tusenlapparna verkligen värt det? Det tycker jag inte, så nu har jag backat lite från att ta på mig för mycket arbetstid. Men det är något som arbetsgivarna kan beordra när de vill.

Hur länge tror du blockaden kan hålla på?

– Jag tror inte att det kommer att hålla så länge, vi har många tomma luckor, speciellt på jourpassen. De pratar mycket om att skjuta på arbetstiden och få tid mot tid, men då blir det luckor i vardagen och det är då vi har som mest prover att hantera.

Det som säger att det kommer att bli samhällsfarligt – vad säger du till dem?

– Det kommer det inte att bli, för vi har slitit så många år. Och det gör vi för patienterna och inte för våra pengar. Vården är de som har lägst löner och sämst villkor. Vi har gjort vårt jobb och nu har vi stämplat ut. Vi sätter alltid patienten först, men vi är alla människor som vill ha bra villkor, sa Rami Alkenayeh.

”Jag kan stå på mig länge”

Moa Gustavsson, specialistsjuksköterska inom barn- och ungdomsvård, fanns också på plats vid huvudentrén. Hon arbetar på barnakuten och är förtroendevald för Vårdförbundet.

Vad tycker du om övertidsblockaden?

– Jättebra! Som förtroendevald har jag länge på vår nivå med chefer försökt strida för att vi ska få bättre arbetsavtal med sänkt veckoarbetstid för på barnakuten är det så tungt att jobba. Vi har inte fått så mycket gehör från våra chefer genom åren så det här är verkligen på tiden. Hela Sverige behöver få bättre villkor för att sjuksköterskor ska orka jobba heltid.

Hur påverkas du personligen?

– Jättemycket! Vi har ju luckor hela tiden för att vi är få sjuksköterskor som arbetar. Att slippa jobba mertid och ta extra pass skulle vara jätteskönt. Att kunna få gå ner i tid och orka mer och få mer tid till återhämtning innan nästa pass. Jag har själv gått ner till 95 procent och jobbar 20 procent natt för att få ner min veckoarbetstid på de avtal som vi har i dag. Men det sliter ju eftersom jag jobbar natt och helger. Självklart skulle det göra stor skillnad för mig om vi kunde få ner veckoarbetstiden på totalen.

Tror det att det kommer att bli svårt för sjuksköterskor att gå hem när arbetstiden är slut?

– Inte om man får välja själv, men om man får frågan från en chef om man kan jobba extra kan det vara svårt. Det kan bli ett moraliskt dilemma. På barnakuten kan det vara svårt att ta ut sin rast under pågående larm och hinna avsluta i tid. Det tror jag kan bli moraliskt svårt eftersom man vill hjälpa patienten och inte bara kan gå. Där tror jag att det kan bli en hel del pappersarbete för oss i efterhand. Men alla är enade nu och vi är ett team som ska försöka få det att fungera.

Hur länge tror du att ni håller ut?

– Det är inte vi ska som ska hålla ut, det är ju arbetsgivaren som ska hålla ut, så det får vi se. Jag kan stå på mig länge, men frågan är hur länge arbetsgivaren klarar av allt det extraarbete som krävs.

Iva-sjuksköterska på NUS: ”Det finns stöd för blockaden här”

Vårdfokus har också pratat med intensivvårdssjuksköterskan Magnus Engström, på Norrlands universitetssjukhus. Han arbetar kvällspasset och löste av sina kollegor som kunde gå hem i tid på torsdagen när blockaden bröt ut.

Vad tycker du om blockaden?

– Det är väl bra att försöka få till en minskning av arbetstiden. Det finns stöd för blockaden här. Arbetstidsfrågan är viktigast, är vad jag hört. Däremot vet jag inte hur mellancheferna känner idag.

– Sedan är många oroliga för vad som händer om blockaden drar ut på tiden. Sommaren kommer och vi iva-sjuksköterskor brukar ta några extra turer för att alla ska kunna få semester, det har vi alltid lyckats med.

– Sedan är det inte bara blockaden, utan arbetstidslagen med kravet på dygnsvila har redan gjort att det blir svårare att få till scheman.

Hur är det att ha kvällspasset just i kväll?

– Ingen är korttidssjukskriven. Men någon kan bli sjuk i nattpersonalen.  Då får bakjouren ta ställning till att beordra in någon på skyddsarbete. Här på intensivvården kommer det bli skyddsarbete nästan på en gång om en sjuksköterska är sjuk på natten eller helgen. Sedan beror det på om vi får några fler patienter.

Hur är det med övertid på din arbetsplats?

– Det finns övertid, men den är frivillig. Under mina 20 år har det inte varit någon som blivit beordrad.

Vad säger du om kritiken mot blockaden – vissa har kallat den samhällsfarlig?

– Arbetsgivaren måste väl nästan säga det. Det får stå för dem. Ingen patient som akut behöver vård ska behöva bli lidande, sa Magnus Engström.

”Som vi jobbar nu är inte hållbart”

På Hallands sjukhus i Halmstad kunde Moa Ingvarsson, sjuksköterska på medicinavdelning 61, lämna jobbet i tid på torsdagen.

Hur var det att sluta i tid i dag?

– Skönt. Ovant. Det var en ganska lugn dag, men om det varit mer hektiskt hade vi fått lämna över till kollegorna ändå.

Vad blir effekten av blockaden på din arbetsplats?

– Omedelbar stress. Vi är oroliga för en högre arbetsbelastning eftersom vi inte hinner med allt vi ska göra.

Är övertidsblockad rätt väg att komma framåt i avtalsförhandlingarna?

– Ja, vi behöver en förändring. Som vi jobbar nu är inte hållbart. Jag vill ha långsiktighet och kunna jobba tills jag går i pension.

Tycker du att din arbetsgivare förberett sig för en konflikt?

– Det får vi se imorgon. Det har funnits en dialog, men eftersom ingen vetat om det blir en blockad har vi fokuserat på vårt eget arbete.

Upplever du stöd från anhöriga och patienter inför konflikten?

– Det är inget vi har pratat om, faktiskt.

Det har funnits kritik mot en konflikt för att det anses samhällsfarligt. Hur ser du på det?

– I så fall är mitt dagliga arbete redan i dag samhällsfarligt, sa Moa Ingvarsson.

Sjukhuskollegan Milena Stankiewicz, syrgassjuksköterska på lungmottagningen i Halmstad, var av uppfattningen att inte så många patienter kände till konflikten.

I dag går du hem i tid. Brukar du göra det?

– Nej, jag gör hembesök och syrgasmottagningen i Halmstad är den enda i Halland. Mina patienter finns i hela länet, från Kungsbacka till Laholm. Jobbet är inte slut när jag kommer tillbaka till mottagningen. Då ska jag dokumentera och lägga upp en plan för fortsatt behandling.

Hur var stämningen på jobbet idag inför blockaden?

– Jag är ensam på syrgasmottagningen, men på lungmottagningen var stämningen lugn. Alla var förberedda på att det här skulle hända.

Är övertidsblockad rätt väg att gå i avtalsförhandlingarna?

– Ja, det är bra att vi gör något åt situationen och visar att det gått för långt.

Känner du stöd från dina patienter i hemmen?

– Jag tycker inte att det har rapporterats om konflikten i media särskilt mycket den här veckan, så det är få som känner till den. Jag har i alla fall inte fått några frågor eller märkt att någon uppmärksammat det. Allmänheten har inte kunnat ta ställning, men det är ju patienterna som kommer att bli direkt påverkade av att personalen är mer stressad och att vi måste följa strikta prioriteringslistor för att hinna med. Vissa saker kommer att komma långt ner, så är det bara.

Hur ser du på kritiken att konflikten innebär samhällsfara?

– Då är det redan det nu. Vi jobbar så mycket övertid. Jag är fortfarande ung men jag vet inte hur länge jag kommer att orka jobba heltid.