HÖK22

Nu startar förhandlingarna om ett nytt avtal

Nu startar förhandlingarna om ett nytt avtal
På grund av restriktionerna möter SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg Vårdförbundets förhandlare digitalt. Foto: Hans Alm

På fredag träffas Vårdförbundet, SKR och Sobona för ett första möte om ett nytt avtal – HÖK22. Pandemin kommer att sätta stark prägel på förhandlingarna, tror SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg som likt facket vill prata arbetsmiljö, men också kompetensförsörjning.

I mellandagarna sade Vårdförbundet upp HÖK19 och kom med ett yrkande, med krav på nya villkor som tar avstamp i den tuffa arbetsmiljö som många medlemmar upplever i sin arbetsvardag.

Som Vårdfokus tidigare berättat ligger Vårdförbundets fokus inför förhandlingarna framför allt på frågor som rör arbetsmiljö, arbetstider och annat som kan leda till ett mer hållbart yrkesliv. Som arbetsskor, riktig semester på sommaren och obligatoriska hälsokontroller för nattarbetare, bland annat.

Hållbart arbetsliv

Jämställda löner, kompetensutveckling och chefernas förutsättningar att leda verksamheten på ett patientsäkert sätt är också på Vårdförbundets agenda när samtalen om ett nytt avtal inleds nu på fredag.

– Det handlar om att vi ser en situation i hälso- och sjukvården som är ohållbar för våra medlemmar, sade Sineva Ribeiro till Vårdfokus i slutet av december.

Nu har Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sobona också kommit med ett dokument som beskriver arbetsgivarsidans mål och inriktning med förhandlingarna. Även här finns ett starkt fokus på arbetsmiljö, vid sidan om vårdens svårigheter att kompetensförsörja, berättar SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg.

– Det vi eftersträvar är bland annat att vi ska få en så lång avtalsperiod som möjligt så att vården ska få bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt och strategiskt med kompetensförsörjningen och också jobba med att stärka arbetsmiljön.

Vårdförbundet lyfter många arbetsmiljöproblem i sitt yrkande. Delar SKR den problembilden?

– Det vi kan konstatera är att det finns en utmaning med kompetensförsörjningen och att pandemin pressat verksamheterna hårt och belastat personalen. Arbetsmiljö och arbetstidsfrågor kommer att vara i fokus under förhandlingarna, inte minst på grund av pandemin, säger Jeanette Hedberg.

Svårt att rekrytera

Vilka problem och möjligheter SKR ser mer konkret vill hon inte gå in på nu eftersom det tillhör förhandlingarna. Men hon berättar att hon vill diskutera vårdens kompetensförsörjning ur ett helhetsperspektiv, eftersom det är en stor fråga som kommer att kräva insatser från många olika håll. Där villkoren i kollektivavtalet – som nu ska förhandlas – bara är en del av helheten.

I ert mål- och inriktningsdokument står det att ni vill se överenskommelser som bidrar till förbättrad effektivitet och produktivitet. Finns det någon risk att en sådan målsättning förvärrar de problem som redan finns i vården?

– Det ska inte förstås som att SKR enbart föreslår en effektivisering. Det vi tror är att man behöver titta på kompetensförsörjningsfrågan ur ett helhetsperspektiv. Det kan exempelvis handla om hur verksamheter organiseras, arbetssätt och hur kompetensen används på bästa möjliga sätt. Lösningen är inte enbart att rekrytera fler, eftersom möjligheterna att rekrytera är begränsade, säger Jeanette Hedberg.

Lön och ekonomi

När det gäller lön skriver Vårdförbundet i sitt yrkande att man vill se fortsatt god löneutveckling för samtliga medlemmar, inklusive chefer. Förbundet vill också jobba vidare med begreppet särskilt yrkesskicklig och fortsätta det arbete som inletts för att erfarenhet, kunskap och kompetens ska löna sig.

Motparten SKR och Sobona har inga liknande skrivningar. Arbetsgivarsidan trycker i stället på vikten av att följa det normerande industrimärket och att ta hänsyn till olika kommuners och regioners ekonomiska situation. Men enligt Jeanette Hedberg har flera av de arbetsgivare som hon företräder varit nöjda med HÖK19:s fokus på särskilt yrkesskickliga. Vad det innebär för HÖK22 är däremot för tidigt att säga något om.

Fakta: Industrimärket

Sedan slutet av 1990-talet har den internationellt konkurrensutsatta industrin varit lönenormerande för hela arbetsmarknaden. Det betyder att industrins löneavtal fungerar som ett ”märke”, som enligt normen ska styra hur stora löneökningarna blir i alla branscher. Märket finns till för att lönerna inte ska glida iväg. Men kritiker anser att det låser fast ojämställda lönestrukturer och förhindrar nödvändiga löneökningar i bristyrken – exempelvis i vården.

Nu på fredag när parterna sätter sig vid förhandlingsbordet – eller rättare sagt framför datorn och Teams – är det 69 dagar kvar tills HÖK19 slutar gälla. Innan dess hoppas Jeanette Hedberg att det finns ett nytt avtal på plats.

Det är drygt två år sedan pandemin startade och vi är mitt under fjärde vågen. Är det speciellt att förhandla ett sådant här avtal under en pågående pandemi?

– Ja, det är en utmaning. Det faktum att vi har en pandemi som pågått under två års tid, som inneburit en så stor belastning på vården, det kommer att prägla förhandlingarna i stor utsträckning, säger Jeanette Heberg.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida