Forskning

Pandemivårdens effekter på hälsan kartläggs

Pandemivårdens effekter på hälsan kartläggs
Forskare vill öka kunskapen om pandemivårdens effekter på vårdpersonalens hälsa. Arkivbild: Mostphotos

4 000 sjuksköterskor ska ge kunskap om hur vårdpersonalen påverkats av att jobba under covid-19-pandemin. LUST-studien - som i mer än 10 år studerat sjuksköterskors mående - ger viktig bakgrund till forskningen.

– Vi gör både kartläggningar och interventioner. Det är viktigt att det inte blir någon hopplöshetskänsla för det är ett ganska allvarligt läge. Det är jätteviktigt att inte bara beskriva något, utan att vi också hittar olika sätt att förbättra situationen, säger Ann Rudman i ett pressmeddelande.

Hon är sjuksköterska i grunden, men sedan många år tillbaka forskare. Numera verksam som docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna.

Ann Rudman, docent i omvårdnad.

Hon leder det nya forskningsprojektet som kommer att dra igång under hösten. 4000 sjuksköterskor ska ingå. Bland annat i en enkätundersökning med frågor om hur den tuffa arbetsmiljön i pandemivården påverkat deras hälsa och mående.

Vanligt med PTSD

En anledning till att studien görs är att det i andra länder visat sig vara ganska vanligt att de som arbetar i covidvården drabbas av PTSD, alltså posttraumatiskt stressyndrom, som bland annat ger flashbacks från traumatiska händelser. Ångest, depressioner, sömnsvårigheter och PTSD-symptom kan ge långsiktiga problem, det visar bland annat en långtidsuppföljning av den vårdpersonal som arbetade under SARS-epidemin, berättar Ann Rudman.

Hon arbetade tidigare vid Karolinska Institutet med den stora LUST-studien (Longitudinell undersökning av sjuksköterskors tillvaro), som följt tusentals sjuksköterskors väg från studier och in i yrket, med data som går så långt tillbaka som 2002.

Före och efter pandemin

Det är LUST-studien som den nya pandemiforskningen kommer att utgå från. Den långa serien som gjorts på sjuksköterskor är värdefull eftersom den kan svara på hur hälsan förändrats över tid – före och efter pandemin.

– Vi har sett i våra studier att vården är en stressig arbetsmiljö och vi har följt sjuksköterskornas utveckling fysiskt och psykiskt. Vi mäter utbrändhetssymptom. Vi mäter tidiga tecken på stress för att veta hur och när det utvecklas för att gå in med förebyggande insatser, säger Ann Rudman.

Att studien nu riktar sitt fokus mot pandemins effekter på arbetsmiljön och sjuksköterskornas hälsa förväntas ge ny kunskap som kan användas om en liknande situation uppstår igen. Forskarna vill bland annat ta reda på hur arbetsrutiner, sömn, kost och olika copingmekanismer spelat roll i pandemivården och vad som kan förebygga ohälsa.

Hjälp med trauman

Studien leds från Högskolan Dalarna, men kommer att ske i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Här kommer vårdpersonal att erbjudas hjälp med sina stressymptom inom ett annat nytt forskningsprojekt, EKUT-P.

Det här är en digital studie som syftar till att utveckla en ny metod som ska hjälpa vårdpersonal med trauman från pandemivården. Alla som stått i frontlinjen under pandemin och varit med om traumatiska händelser är välkomna att anmäla sig till studien. Du hittar anmälan HÄR.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida