Nya turer kring anmälningsplikt: ”Positivt att undantag utreds”

Regeringen går vidare med förslaget om en ”angiverilag” för bland annat vårdpersonal. Ett tilläggsdirektiv som presenterades på torsdagen var huruvida vissa verksamheter eller professioner behöver undantas från den så kallade informationsplikten. ”Det är olyckligt och hemskt att vi ens diskuterar en sådan här lagstiftning", säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Förslaget om en eventuell lagändring har orsakat debatt sedan regeringen beslutade att tillsätta en utredning om ”stärkt återvändandeverksamhet” i juni 2022. I direktiven nämns en informationsplikt som berör offentligt anställda inom bland annat vård, skola och socialtjänst, som innebär att den som i sitt arbete möter patienter eller elever som vistas i landet utan tillstånd ska anmäla detta.

Flera fackförbund är kritiska och över 4 000 yrkesverksamma och studenter inom vården har anslutit sig till uppropet ”Vi anger inte”.

På torsdagen presenterades tilläggsdirektiv som bekräftar att regeringen och dess samarbetsparti, trots protesterna, går vidare med förslaget.

Enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) behövs ett utökat samarbete mellan myndigheter för att motverka olovlig vistelse i Sverige och bättre möjligheter att identifiera de uppskattningsvis 100 000 individer som lever i landet utan tillstånd.

– Som ett led i detta är det nödvändigt att det finns förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte där kommuner och andra myndigheter inom ramen för sin verksamhet informerar Migrationsverket eller Polismyndigheten om de kommer i kontakt med sådana personer, sade hon på torsdagens presskonferens.

Strider mot lagar och etik

Enligt flera professioner är ett sådant krav oförenligt med yrkesetiken. Dessutom ska Sverige följa internationella konventioner om mänskliga rättigheter, där rätten till hälsa ingår. I hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf slås också fast att ”vård ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet”, något som Sveriges kommuner och regioner (SKR) anser strider mot en informationsplikt för offentliganställda:

− Utredningen behöver göra en noggrann genomlysning så att en eventuell lagändring inte riskerar att krocka med andra lagrum och regelverk. Vi ser risker med att det kan krocka med exempelvis hälso- och sjukvårdslagen, barnkonventionen och sekretesslagstiftningen, vilket kommer att vara ett hot mot rättssäkerheten och försvåra för chefer och medarbetare i kommuner och regioner, säger organisationens ordförande Anders Henriksson i ett pressmeddelande.

Möjligt med bötesstraff

I tilläggsdirektiven som presenterades på torsdagen ingår en översyn av möjliga undantag för vissa verksamheter eller professioner. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard framhöll att flera länder i EU infört liknande lagar, och i exempelvis Tyskland har hela skolväsendet undantagits.

Vad som händer för anställda som vägrar följa en informationsplikt berördes också.

– Konsekvens betyder inte nödvändigt straff. Vi har regler i dag om tjänstefel och det skulle kunna vara ett civilrättsligt förfarande där det handlar om penningböter. Men utredaren får titta på vad som är rimligt och lämpligt i fråga om konsekvenser, sade ministern.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro har i flera uttalanden kritiserat regeringens förslag.

Hur reagerade du på torsdagens besked?

– Jag tycker att det är positivt att man nu överväger undantag, det skulle inte utredas från början. Samtidigt är det olyckligt och hemskt att vi i Sverige 2023 ens diskuterar en angiverilagstiftning där grupper som har ett stort samhällsuppdrag ska bryta mot sin yrkesetik, de professionella koder som styr vårt arbete och de internationella konventioner som hävdar rätten till likvärdig vård. För att inte tala om vår egen hälso- och sjukvårdslag som säger att den som har störst behov av vård ska få den först.

Vad skulle en lag om anmälningsplikt innebära för Vårdförbundets medlemmar?

– Utöver mer administration och andra saker som vi inte ska göra går det helt emot den människosyn och den vårdetik vi har. För mig handlar det om att vi ska vårda de som behöver vård och att patienterna ska känna tillit till samhället. Man ska inte vara rädd för att söka vård. Det är en mänsklig rättighet och ingen ska lämnas utanför.

Vad tror du att regeringens utredare kommer fram till gällande undantag?

– Det är jättesvårt att sia om. Min förhoppning är att hela förslaget läggs ner. Men jag tror att utredaren kommer konstatera att en informationsplikt inte är förenligt med hälso- och sjukvårdslagen, internationella konventioner och de regler och den etik som omgärdar vår legitimation och vår yrkesutövning. Allt det står emot själva idén med en sådan här lagstiftning. Man kan argumentera för att vi redan gör vissa anmälningar när det gäller barn som far illa eller våldsutsatta kvinnor, men då gör vi det utifrån att skydda individen.

Kommer Vårdförbundet att vara remissinstans i utredningen?

– Så långt har de inte kommit. Men jag förutsätter att man tar med de professioner med stort samhällsansvar som reagerat och hävdat sina etiska koder. På något sätt bör vi få komma med synpunkter och tankar även skriftligt.