Nyfärdig behöver stöd för att stanna
Första tiden har nyexaminerade sjuksköterskor otillräcklig kunskap om läkemedel och svåra patientsituationer. Trots det tar de stort ansvar och saknar ofta erfarna kollegor att fråga, visar en avhandling.
Nya sjuksköterskor har kompetens vad gäller etiskt förhållningssätt och teamarbete. Men de har svårare att leda och planera omvårdnaden och att tänka kritiskt.
Det första året har de stort behov av fortsatt klinisk träning.
— De har svårt att hantera komplexa situationer, som när en patient drabbas plötsligt av en postoperativ komplikation, som sepsis. De har inte förmågan att analysera och förstå vad som hänt och vad de behöver göra.
Det säger Anna Willman, sjuksköterska, som disputerade i höstas på Karlstads universitet i ämnet nya sjuksköterskors arbetssituation.
Hennes studier visar att nya sjuksköterskor dels saknar tillräcklig kompetens inom vissa kliniska områden när de examineras, dels att de är extra utsatta sin första tid i vården, eftersom det saknas erfarna sjuksköterskor att rådfråga.
— Bristen på sjuksköterskor gör att de ändå får ta stort ansvar. Vissa tycker att det första året är så tufft att de redan då funderar på att lämna yrket, säger hon.
Anna Willman märker stor skillnad mot när hon själv var nyfärdig. I dag är patienterna som ligger på sjukhus svårare sjuka och oftare multisjuka. Samtidigt är både läkemedelshantering och medicinteknisk utrustning mer avancerad.
Hann inte äta
I en av sina studier intervjuade hon sjuksköterskor som arbetat ett halvår om hur de hanterade komplexa situationer med svårt sjuka patienter.
— Den studien är lite dyster. De hade svårt med läkemedel, som att bedöma om ordinationen var rimlig, och svårt att leda omvårdnaden. De pressade sig själva väldigt hårt. De kom tidigare till jobbet, undvek raster och hann inte äta.
Hon menar att de nya sjuksköterskorna beskriver en väldigt utsatt situation, där de egentligen behöver mer klinisk träning och stöd av erfarna.
Tar tid att lära sig
I en annan studie följde hon nya sjuksköterskors utveckling under 2—15 månader i yrket. Där mättes deras kliniska kompetens och behov av fortsatt träning.
Behov av träning vad gäller komplexa vårdsituationer och behov av mer medicinska kunskaper, som läkemedel, var högst i alla mätningar.
Efter mellan 9 och 15 månaders yrkeserfarenhet märktes att de utvecklade klinisk kompetens och behovet av träning minskade.
— Det tar den tiden att lära sig. En uppföljning efter 1,5 år gav en mycket ljusare bild. Då jobbar de i team, och har hittat den arbetsledande rollen.
Stöd på daglig basis behövs
Sjuksköterskorna hade nu tid och förmåga att ta in patienten i teamet. De kunde sin avdelnings patienter och behov. Däremot var det fortfarande svårt med satellitpatienter, som exempelvis brutit lårbenshalsen, men hamnat på en onkologisk vårdavdelning.
— Andra hinder var att de redan fick handleda ny personal. De var ofta redan de mest erfarna sjuksköterskorna.
Anna Willman vill se en större politisk satsning för att stötta både nya och erfarna sjuksköterskor att stanna i kliniskt arbete.
— Regionala introduktionsprogram i all ära. Men nya sjuksköterskor behöver stöd på daglig basis. Det kan bara ges av erfarna sjuksköterskor.