Nyfiken på mor-barnrelationer
Mot hennes forskning om samspelet mellan mor och barn finns invändningen att det mätinstrument hon använder, visserligen fångar upp många som är deprimerade, men också många utan en kliniskt diagnostiserad depression. Själv anser Maigun Edhborg att den egna upplevelsen av hur man mår är nog så avgörande:
? En mamma berättade att hon inte märkte hur dåligt hon mådde förrän hon kommit ur det. Jag tycker att det räcker att någon uppfattar sig som deprimerad för att få stöd och hjälp.
Hennes forskning visar att även om moderns depressiva symtom påverkar samspelet med barnet, så fanns också flera av dessa mödrar i den grupp där samspelet fungerade bäst.
? Det kan vara många saker som spelar in. En bra pappa, eller stöd från mor- eller farföräldrar kan vara avgörande.
Liksom hur stark depressionen är.
Förhoppningen är att forskningen ska ge personal på mödra- och barnavårdscentraler kunskap om vilket stöd de kan ge för att förebygga depressioner.
Det har gått snart tio år sedan Maigun Edhborg påbörjade sin studie och forskningen har blivit något av en livsstil för henne. Men man anar en viss försiktighet när det gäller att kalla sig forskare.
? Det tog åtta år innan jag kunde säga att jag var lärare i stället för distriktssköterska.
Trivs med att vara lärare
Nu har det gått över 20 år sedan hon var verksam som distriktssköterska. Sedan dess har hon utbildat sig till vårdlärare, tagit en fil kand i sociologi och psykologi och en medicine licentiatexamen. Hon forskar på halvtid och ägnar den andra halvan av arbetstiden åt att undervisa i ämnet hälsa, ohälsa och livsvillkor för barn och ungdom, vid Karolinska institutets institution för omvårdnad.
Maigun Edhborg trivs med att vara lärare, men erkänner att det ibland känns splittrat. Det gäller att vara i fas, säger hon. Och det är det svårt att vara när en intensiv period på högskolan sammanfaller med publiceringen av en forskningsartikel.
? Men det är också ett privilegium att både få forska och undervisa. Det skulle kännas ensamt att inte få träffa studenter och kolleger.
Forskningen kring hur mödrars depressiva symtom påverkar samspelet mellan mor och barn har fört henne vidare mot frågeställningen om vad som händer i samspelet mellan mor och barn från födseln och två månader framåt. Och hur personal på mödra- och barnavårdscentraler ska kunna identifiera dessa mammor och ge dem det stöd de behöver.
Ledsenheten, »babybluesen«, dag tre är väl känd ? hos fler än de omkring tio procent nyförlösta som drabbas av en depression. Blir den för långdragen ökar risken för att bli deprimerad ? menar åtminstone en del forskare. Det vill Maigun Edhborg undersöka. Hon är redan i gång med att samla material och ska, för den kommande studien, försöka nå 500 nyförlösta mödrar med en enkät. Hon befarar ett stort bortfall. Kvinnorna brukar ha annat att tänka på än att svara på frågor om sitt psykiska tillstånd.