Nytt avtal ska ge bättre pensioner
Högre tjänstepension och större möjligheter att få ledigt och studera med ersättning. Det är några av nyheterna i en stor överenskommelse som just träffats för anställda i regioner, kommuner och kommunala bolag.
Det nya omställningsavtalet berör 1,2 miljoner medarbetare inom offentlig sektor, där en stor grupp är Vårdförbundets medlemmar. Det är alla fackförbund inom offentlig sektor som förhandlat med Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sobona, de kommunala bolagens samarbetsorganisation. Överenskommelsen består av flera delar: tjänstepension, kompetensutveckling, arbetsmiljö och anställningsskydd.
Tjänstepensionen – de yngsta tjänar mest
Ett nytt tjänstepensionsavtal kommer att börja gälla från den 1 januari 2023. När ersättningarna höjs är det dem med längst tid kvar i yrket som blir de största vinnarna. Att pensionerna höjs inom kvinnodominerade yrken ses av facken som en viktig jämställhetsfråga. Arbetsgivarna hoppas kunna öka sin konkurrenskraft gentemot den privata sektorn. I pengar handlar det om en höjning av tjänstepensionen från 4,5 procent till 6 procent för dem som tjänar under 44 375 kronor i månaden (år 2022). För den del av lönen som överstiger denna summa ökar avsättningen till tjänstepensionen från 30 till 31,5 procent. Tidpunkten för att tidigast kunna ta ut sin tjänstepension höjs från 55 till 60 år och pensionen kommer att kunna tas ut under 10 år i stället för 5.
Kompetensutveckling – lättare att få studera med ersättning
Under nästa år kommer det att lagstiftas om förändringar i las (lagen om anställningsskydd). Kärnan av det nya omställningsavtalet är att fack och arbetsgivare kommit överens om sätt att balansera upp försämringar i anställningstryggheten med ökade möjligheter för anställda att kompetensutveckla sig inom sitt område, men också för att kunna byta yrke. Under förutsättningar att riksdagen fattar beslut om förändringar i las kommer det nya omställningsavtalet att börja gälla från 1 oktober nästa år. Konkret handlar det om tre nya typer av studiestöd och skrivningar i avtalet som ska göra det lättare både att få ledigt från jobbet för att plugga och ha råd att studera. Det här gäller både längre och kortare utbildningar, på deltid eller heltid. Tanken är att inspirera till livslångt lärande och göra medarbetare mer redo för förändringar på arbetsmarknaden.
3 nya typer av studiestöd
- Kompletterande studiestöd: Betalas ut utöver det grundläggande omställningsstudiestödet från staten. Motsvarar 80 procent av inkomstbortfallet på lönedelar mellan 26 625 och 32 542 kronor i månaden. Och 65 procent av inkomstbortfallet på lönedelar mellan 32 543 -71000 kronor i månaden. Kravet är att utbildningen ska stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Krav på att du ska ha fyllt 30 år och arbetat i 8 år. Går att studera 1-44 veckor med detta stöd.
- Förlängt studiestöd: Kan betalas ut till en tillsvidareanställd som använt sitt kompletterande studiestöd, om studierna syftar till att stärka medarbetarens ställning på arbetsmarknaden och bidra till sektorns kompetensförsörjning.
- Kortvarigt studiestöd: Kan ges till både tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda för utbildningar som är 1-5 dagar. Kravet är att utbildningen förstärker den anställdes framtida ställning på arbetsmarknaden och arbetsgivarens kompetensförsörjning. I pengar kompenseras inkomstbortfall med 70 procent av lönen upp till 71 000 kronor i månaden.
Källa: Vårdförbundet
Arbetsmiljö – fokus på friska arbetsplatser
Den här delen av överenskommelsen är en så kallad ”avsiktsförklaring”, där parterna visar att de tillsammans ska jobba vidare med några viktiga frågor. I det här fallet handlar det om att fack och arbetsgivare ska öka kunskapen om friskfaktorer, vad som krävs för en bra arbetsmiljö. Att jobba för att dialog och inflytande stärks, enligt avtalet för samverkan och arbetsmiljö. Parterna är också överens om att göra en gemensam uppföljning av pandemins påverkan på arbetsmiljöarbetet.
Las – turordningsreglerna blir kvar
En del av den överenskommelse som parterna nu träffat handlar om att föra in de förändringar i las som ska bli lag in i kollektivavtalet, AB, de allmänna bestämmelserna. Hit hör bland annat att rätten till heltid stärks, men också att arbetsgivarnas skyldighet att omplacera medarbetare minskar. Alla förändringar i las som politikerna kommit överens om blir inte lag till hundra procent. Vissa delar är möjliga för parterna att förhandla om. Hit hör bland annat förändrade turordningsregler – sist in, först ut – där det går att få göra undantag (treundantaget). Men här har förhandlingarna inom offentlig sektor landat i att de gamla turordningsreglerna blir kvar i det nya omställningsavtalet. Det kommer inte att få göras undantag från turordningen, enligt AB.
Källa: Vårdförbundet och SKR