Nytt formulär upptäcker sexuell oförmåga

Det finns en mängd frågeformulär för att identifiera sexuell dysfunktion. Nu har en internationell forskargrupp rensat i floran och tagit fram ett formulär anpassat för att sjuksköterskor snabbt ska få en bild av patientens sexuella hälsa.

Det nya frågeformuläret identifierar de vanligaste sexuella dysfunktioner som forskarna känner till. Det finns i två uppsättningar, ett för kvinnor och ett för män.

– Tanken är att det ska kunna finnas både på husläkarmottagningar och på specialistmottagningar. Det är anpassat för att sjuksköterskor, läkare och psyko-terapeuter ska använda det. Genom att ge det till patienten som själv fyller i svaren får sjuksköterskan snabbt en initial orientering och kan bedöma om patienten behöver mer ingående samtal eller remitteras vidare, säger Axel Fugl-Meyer, professor emeritus i rehabiliteringsmedicin vid Uppsala universitet.

Han är Sveriges representant i den internationella kommittén i International society of sexual medicine som är i slutfasen av arbetet med formuläret. Till grund för testets design ligger metoden i en epidemiologisk studie om sexuell funktion som svenska Folkhälsoinstitutet genomförde i mitten av 1990-talet.

Med sju dubbelfrågor undersöks dels om patienten har en dysfunktion, dels om den upplevs som ett problem. Frågor om lust och smärta finns med hos båda könen, hos kvinnor handlar det också bland annat om slidkramp och utebliven orgasm, hos män även om svag erektion och för tidig eller sen utlösning.

Frågorna är formulerade som påståenden, till exempel: Några män har svårigheter med att få eller hålla kvar en erektion som är styv nog och sitter i länge nog för sexuell aktivitet. Har det skett för dig under de senaste sex månaderna? Svarsalternativen är aldrig, nästan aldrig, sällan, ibland, nästan alltid, alltid. Har detta varit ett problem för dig? Svarsalternativen är inget, litet, något, ett betydande eller stort problem. En sista fråga handlar om hur tillfredställande sexuallivet är totalt sett.

– Det är unikt att fråga om oförmågan upplevs som ett problem. Det är nämligen mycket färre som tycker att det är det, än som har en dysfunktion. Av de kvinnor som har en betydande eller svår lustnedsättning är det till exempel bara fyra av tio som känner att det är ett större problem, säger Axel Fugl-Meyer.

Han menar att testets styrka är att det, trots att det är så kort, tar med alla för närvarande definierade sexuella dysfunktioner för såväl kvinnor som män och att det värderar problemen utifrån patientens perspektiv. Dessutom bygger det på en metod som testats i en större studie. Många andra formulär är, enligt Axel Fugl-Meyer, skapade av läkemedelsbolag som främst vill veta om deras preparat fungerar.

– Jag har svårt att se några svagheter med vårt test om man betraktar det som ett sätt att få viktiga och väldefinierade upplysningar som kan leda samtalet vidare. Man måste ta reda på hur patientens livssituation, somatiska och psykiska status ser ut. Tillåter mannens eventuella muslimska inriktning att han onanerar? Vad beror kvinnans dåliga lust på? Kanske att hon lever i en dålig relation eller att mannen får för tidig utlösning. Den typen av frågor får vi inte glömma, så att man kan komma fram till en så god behandling som möjligt säger Axel Fugl-Meyer.

Frågeformuläret kommer att presenteras i en artikel i tidskriften Journal of Sexual Medicine inom ett år.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida