Nytt hopp om behandling mot graviditetsillamående

En ny studie från USA visar att ett hormon som produceras under graviditeten kan vara orsak till att kvinnor drabbas av kraftigt illamående. "Det är precis den här typen av studier som behövs för att hitta en fungerande behandling och nya läkemedel" säger barnmorskan och forskaren Maria Lindqvist vid Umeå universitet.

Omkring 4 000 kvinnor i Sverige drabbas varje år av kraftigt illamående och kräkningar, så kallad hyperemesis gravidarum, hg, under graviditeten. Tillståndet kräver ofta sjukhusvård, långa sjukskrivningar och är psykiskt påfrestade. En del väljer att avbryta graviditeten eller drar sig för att skaffa fler barn.

Reagerar på hormon

Eftersom det har saknats kunskap om vad som orsakar illamåendet har det varit svårt att erbjuda en fungerande behandling. Förra året gjorde ett amerikanskt forskarteam en upptäckt som kan få betydelse. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature beskriver de hormonet GDF15, som produceras i moderkakan under graviditeten, och som verkar på receptorer för illamående i hjärnan. Kvinnor som redan innan graviditeten har låga nivåer av GDF15 reagerar kraftigare på de ökade hormonnivåerna och fick svårare illamående när de väntade barn.

När barnmorskan, forskaren och universitetslektorn Maria Lindqvist vid Umeå universitet hörde talas om GDF15-studien första gången blev hon väldigt glad.

– Det är precis den här typen av studier som behövs för att hitta en fungerande behandling och nya läkemedel. Här finns det hopp om att kunna behandla kvinnan redan innan hon blivit gravid. Det skulle underlätta mycket, säger Maria Lindqvist.

Hon ingår i nätverket Hope, ”Hyperemesis or nausea in pregnancy”, som är en tvärvetenskaplig sammanslutning av forskare vid Umeå universitet. Nätverket bildades 2019 och studerar olika perspektiv på hg genom registerstudier, intervjuer och studier av biomarkörer för att skapa bättre förutsättningar för vård och i förlängningen ett botemedel mot svårt graviditetsillamående.

Bemötandet viktigt

Maria Lindqvist handleder bland annat barnmorskan och doktoranden Louise Lindgren som studerar hur kvinnor och deras partners påverkas för att få en helhetsbild över hela familjens situation vid hg.

– Jag har träffat de här kvinnorna på jobbet. Eftersom man inte vetat vad det beror på så fungerar inte behandlingarna så bra, de blir aldrig helt besvärsfria. Det kan vara väldigt frustrerande som personal att inte ha något mirakelmedel att erbjuda, säger Louise Lindgren som delar sitt arbete på gynmottagningen vid Skellefteå sjukhus med forskning vid Umeå universitet.

I analyser av intervjuer med kvinnor och deras partners, som ännu inte är publicerade, framkommer det bland annat hur viktigt bemötandet från vårdpersonalen är.

– De intervjuade har mött både och. En del har blivit nonchalerade och känt sig ifrågasatta, andra beskriver hur det goda bemötandet varit det som gjort att de orkat fortsätta sin graviditet, berättar Maria Lindqvist.

I följande delstudier kommer de att intervjua vårdgivare i fokusgrupper och även genomföra en registerstudie för att titta på riskfaktorer och graviditetsutfall hos kvinnor med hg.

 – Det har länge saknats forskning inom området, vilket bland annat berott på att det inte funnits någon samsyn kring hur tillståndet ska diagnostiseras vilket gjort det svårt att jämföra olika studier. Men sedan 2021 finns en internationell diagnosstandard så nu kommer att bli bättre.