Nytt sätt att mäta hur vården hänger ihop

Patienter med komplexa vårdbehov behöver möta många olika vård- och omsorgsgivare under lång tid. Vad krävs för att de ska uppleva kontinuitet i vården och går det att mäta? Det har omvårdnadsforskaren Linda Ljungholm velat ta reda på.

För att mäta hur patienter upplever kontinuitet i vården har Linda Ljungholm utvecklat och utvärderat ett eget instrument i sin avhandling vid Linnéuniversitetet.

– Jag vill använda det här instrumentet i vidare studier. De mått som används i dag mäter endast hur många vårdpersonal patienter möter, inte upplevelsen av kontinuitet, säger Linda
Ljungholm.

Instrumentet, som förkortas PECQ, består av ett frågeformulär med tjugo påståenden utifrån fyra dimensioner: information, relation, ledarskap och kunskap.

– För att mäta en patientupplevd kontinuitet ska man inte särskilja dimensionerna för alla hänger ihop och skapar förutsättningar för varandra, säger Linda Ljungholm.

Jobbat som distriktssköterska

Hon har arbetat med äldre och patienter med komplexa vårdbehov både som undersköterska, sjuksköterska och distriktssjuksköterska. När hon började undervisa på universitet och forska föll det sig naturligt att vilja undersöka kontinuitet i vården.

Avhandlingen lyfter fram vad patientgruppen tycker är viktigt för att uppleva kontinuitet i vården. Linda Ljungholm har under flera års tid intervjuat vårdpersonal, patienter och anhöriga i olika delar av landet. Hon har även intervjuat personal på vårdcentraler, inom hemtjänst, hemsjukvård och på sjukhus.

– Patienter med komplexa vårdbehov rör sig i alla de här kontexterna så det var viktigt att fånga vad patienterna behöver för att uppleva kontinuitet, det saknas forskning om det, säger hon.

Upplevd förståelse viktig pusselbit

Tidigare studier beskriver tre viktiga dimensioner av vårdkontinuitet: information, relation och ledarskap. Med sin nya studie lägger Linda Ljungholm till ytterligare en dimension – kunskap.

– Kunskapskontinuitet handlar om att information och kommunikation mellan patienten och vårdpersonal integreras till kunskap och en förståelse för varandra, säger hon.

En viktig kunskap är vilka förutsättningar, resurser och behov personen har för att klara av olika saker. Som till exempel att gå själv eller ta mediciner och om patienten har någon som kan vara ett stöd.

– Jag hoppas att resultatet i min avhandling kan bli en guide för vårdpersonalen och till hjälp för beslutsfattare och politiker när åtgärder planeras för att förbättra kontinuiteten i vården, säger Linda Ljungholm.

Hur kan vårdpersonal bidra till mer kontinuitet?

– Ett exempel är att avsätta tid för att skapa förtroendefulla relationer så att vårdpersonalen kan identifiera patientens behov, resurser och förutsättningar. Men det är också en ledningsfråga. Vårdpersonalen behöver få förutsättningar så att det finns tid att avsätta.