Nytt system kan lagra bilder på celler

Ett telemedicinskt bildlagringssystem för utstryk av blod- och benmärgsceller har skapats av biomedicinska analytikerna Karin Ohlander och Ann-Marie Hagman. Med det nya systemet sparas mycket tid samtidigt som de biomedicinska analytikernas specialistkompetens lättare kan utvecklas och spridas till andra.

6 augusti 2001

– I alla tider har vi beskrivit cellerna med ord. Tack vare bilderna kan vi inte bara understryka vad vi sett i mikroskopet, vi kan även visa exakt vilken mognadsgrad cellen befinner sig i. Vissa celler finns det väldigt få av. Då känns det bra att ha ett bildbevis, säger Karin Ohlander och Ann-Marie Hagman som båda arbetar på kliniskt kemiskt laboratorium vid Falu lasarett.

Inom klinisk kemi går datautvecklingen snabbt framåt. De flesta rutinanalyser görs i dag med helautomatiska analysmaskiner. Svaren skickas till avdelningarna via fax eller direkt till datalagrade patientjournaler.

Dock inte inom hematologin. Där tittar man fortfarande i mikroskop och bedömer blod- och benmärgsceller från utstryk på glas. Utstryksglasen förvaras i lådor.

Den som vill följa hur patientens blodsjukdom utvecklas är tvungen att manuellt leta reda på dels journalanteckningarna, dels i lådorna för att hitta utstryken – för att sedan ännu en gång sätta sig vid mikroskopet och göra en tillbakablick. Allt detta är tidskrävande.

Idén till bildlagringssystemet fick de på IAMLT:s (International association of medical laboratory technologists) världskongress för biomedicinska analytiker i Oslo 1995.

– Där visades några få dataprogram för bildlagring, men inget som passade våra behov. Vi kom på att vi faktiskt borde kunna utveckla ett eget system med hjälp av vanlig standardutrustning, säger Karin Ohlander och Ann-Marie Hagman.

De kontaktade ett lokalt dataföretag för att få hjälp med programmeringen, och utrustningen – en vanlig persondator, ett standardmikroskop och en analog högupplösande färgvideokamera – kunde de köpa själva.

Svårast övertyga ledningen
– Totalt handlar det om en investering på cirka 200 000 kronor, vilket är ganska mycket på en liten enhet som vår. Att övertyga personer i ledande ställning om vilka vinster man kan göra med systemet är nog det som har varit svårast, säger Karin Ohlander och Ann-Marie Hagman.

I fjol hade de ändå kommit så långt att de på IAMLT:s världskongress i Kanada kunde ståta med det egenutvecklade bildbehandlingsprogrammet.

Något spring i lådorna behövs inte längre. Alla utstryk sparas digitalt och kan antingen ses ett och ett eller i samlad serie tillsammans med patientens journal. Det sparar tid för framför allt de biomedicinska analytikerna men även för läkarna som snabbt kan få svar om de vill ha en tillbakablick.

Systemet är kopplat till det landsomfattande sjukhusnätet Sjunet, till vilket en stor del av landets landsting är anslutna. Det gör att läkarna inte behöver sitta på labbet i Falun för att se bilderna utan geografiskt kan befinna sig i princip var som helst. För de biomedicinska analytikerna innebär det att de snabbt kan komma i kontakt med den konsult som de själva anser är bäst på att bedöma ett visst utstryk.

Användas i utbildningen
Enligt Karin Ohlander och Ann-Marie Hagman håller specialistkompetensen inom hematologi, mikroskopering och morfologisk tolkning av blod- och benmärgsceller på att gå förlorad i Sverige. Den kompetens som finns är i regel koncentrerad till de större städerna.

– Eftersom vi nu kan spara mängder av morfologiska bilder från olika hematologiska sjukdomar i databasen kan dessa lätt användas i utbildningssyfte. På så sätt kan vi förhoppningsvis inte bara bevara utan också utveckla den kompetens som finns inom det här området.

För kontakt: karin.ohlander@ltdalarna.se
ann-marie.hagman@ltdalarna.se

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida