Nytt verktyg för att avgöra om vården är personcentrerad

Personcentrerad vård är i ropet och flera regioner är i gång att införa det hyllade arbetssättet. Men hur vet man att vården verkligen är personcentrerad? Nina Ekman har utvecklat ett instrument för att mäta det.

Personcentrerad vård har tre integrerade hörnstenar: att skapa partnerskap med patienten, att utveckla det genom att lyssna på patientens berättelse och att tillsammans skriva en hälsoplan.

I partnerskapet ingår en ömsesidig respekt för varandras kunskap, där patienten har erfarenhet av hur det är att leva med sjukdomen och sjuksköterskan har kunskap om behandling och vård. Dessutom utforskas patientens egna resurser och förmågor, och målsättningen för vården skrivs ned.

Många vill kalla vården personcentrerad

Det är lätt att påstå att vården är personcentrerad, för att alla vill nå dit, eller för att avdelningen just gjort en satsning i den riktningen. Nina Ekman ville gå betydligt längre än så och har utvecklat ett eget instrument för att mäta i vilken mån vården verkligen lever upp till att kallas personcentrerad.

Hennes doktorandprojekt är ett samarbete mellan Centrum för personcentrerad vård, GPCC, vid Göteborgs universitet och KU Leuvens universitet i Belgien.

Resultatet i avhandlingen visar att instrumentet är pålitligt och lätt att använda för att avgöra om vården är personcentrerad.

En observatör iakttar

Det går till så att en observatör iakttar vårdtillfället mellan patient och personal. Observatören skattar sedan de olika momenten, genom speciella frågor, som utgår från hörnstenarna partnerskap, lyssnande och dokumentation av hälsoplan.

– Då bedöms exempelvis hur mycket patienten får komma till tals, eller om vårdpersonalen ser patientens resurser och förmågor. Sedan fylls en värderingsskala i för att avgöra om vården är personcentrerad, säger Nina Ekman.

Instrumentet kan användas när vården utvärderas, både för att mäta hur personcentrerad vården är som en enskild sjuksköterska eller läkare ger, eller för en hel enhet.

Patienter har sagt sitt

När Nina Ekman började sina studier upptäckte hon att de observationsbaserade metoder som fanns för att mäta personcentrerad vård inte hade utvecklats i samarbete med patienter.

– I mitt instrument har patienterna berättat vad som är viktigt för dem och hur det kan observeras. Den preliminära versionen av instrumentet testades av både patienter och personal med erfarenhet av personcentrerad vård. Det gjordes genom att de fick se en film med möten mellan personal och patienter på vårdcentralen och bedöma vårdkvaliteten.

Nina Ekman saknade också ett teoretiskt ramverk för vad personcentrerad vård är i de tidigare mätinstrumenten. I hennes eget mäts vården utifrån den definition som Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC, formulerat och testat i studier.

– Utan en gemensam definition blir det svårt att veta vad vi faktiskt mäter när vi pratar om personcentrerad vård. Nu kan man gå in i de olika områdena och bekräfta att personalen exempelvis dubbelkollar att patienten förstått, om patientens egna ord används i dokumentationen och att den skrivs på plats tillsammans.

Första intrycket har stor betydelse

I intervjuer kom det fram att personalens kroppsspråk har betydelse från första stund.

– Det är ett av mina viktigaste fynd: att första intrycket är så avgörande för patienten och påverkar resten av mötet med vårdpersonalen. Patienterna registrerar hur de blir hälsade på när de anländer. De märker om personalen är välkomnande och trygg, eller vänder sig bort, tittar ned eller står med armarna i kors säger Nina Ekman.

Det sistnämnda ger inga bra förutsättningar för att bygga ett partnerskap.

– Jag är därför glad att den aspekten kan observeras i det instrument vi utvecklat. När du sitter där i väntrummet så har blicken, leendet och sättet du presenterar dig på stor betydelse.