Oenighet om EUs ekonomiska utveckling

Vad krävs för att den ekonomiska utvecklingen inom EU ska bli bättre? Vad kan Sverige göra? Det här var huvudfrågorna i en debatt i dag mellan TCOs ordförande Sture Nordh, centerpartiets EU-parlamentariker Lena Ek och Svenskt näringslivs Jan Herin.

Bakgrunden till debatten är att det är fem år sedan EUs regeringschefer i Lissabon beslutade om en strategi för att Europa ska bli världens mest konkurrens-kraftiga ekonomi år 2010. Samt att regeringsheferna inom kort ska träffas för att se hur långt man kommit  ”i halvtid”.

De tre debattörerna var överens om att EU hittills inte lyckats så bra med sina föresatser, i jämförelse med till exempel USA och Kina. Likaså att det nu krävs en rad åtgärder för att öka tillväxten och att det är bråttom.

Men när det sedan gällde frågan om vad EU och Sverige kan göra för att tillväxten ska öka var enigheten inte lika stor.

Oenighet om arbetstidsregler

Jan Herin, Svenskt näringslivs man i Bryssel, ansåg till exempel att man inte ska ha så bestämda arbetstidsregler. I stället ska man låta enskilda arbeta så mycket de själva vill genom en egen överenskommelse med arbetsgivaren. Sture Nordh däremot ansåg att det är viktigt med regler som begränsar hur mycket man får arbeta. Det finns ett samband mellan hälsa och hur mycket man arbetar, sa han.

En annan fråga där åsikterna gick i sär gällde det så kallade tjänstedirektivet. Där har EU-kommissionen föreslagit att lönerna och arbetsvillkoren i ursprungslandet ska gälla för ett företag med uppdrag i ett annat land. Något som också Svenskt näringsliv förordar. Sture Nordh däremot vill ha en annan regel: Att företagets anställda ska ha löner och anställningsvillkor som gäller i det land där arbetet utförs.

Fråga för arbetsdomstolen

Det var den här frågan som orsakade striden i Vaxholm mellan ett lettiskt  företag och Byggnadsarbetareförbundet. Svenska facket krävde svenska villkor, något som det lettiska företaget vägrade. Frågan ligger just nu i arbetsdomstolen.

Lena Ek, Sture Nordh och Jan Herin var överens på ytterligare en punkt: Att kunskapen om Lissabonprocessen är dålig i Sverige, och att ansvaret för detta ligger hos både politiker och arbetsmarknadens partner som inte har fört ut diskussionen bland medborgarna på ett bra sätt.

Sture Nordh menade att begreppet Lissabonprocessen inte väcker debatt i Sverige. I stället, sa han, skulle man kanske döpa om den till Lyckseleprocessen för att göra frågan mer konkret.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida