”Ofattbart att inte förstå vad snippa betyder”

Ordet ”snippa” har hamnat i hetluften efter att en uppmärksammad dom om våldtäkt mot barn rivits upp. Upprördheten är stor bland skolsköterskor och barnmorskor, som bidragit till att begreppet etablerats i det svenska språket. ”Det är ofattbart att högt uppsatta personer inte vet vad ’snippa’ betyder”, säger Minna Olsson, som är förtroendevald för Vårdförbundet i Kungälvs kommun.

I september 2022 dömdes en man i 50-årsåldern till tre års fängelse för våldtäkt mot barn vid Halmstads tingsrätt. Offret var en tioårig flicka. Men domen överklagades till hovrätten, som valde att frikänna mannen. Anledningen var att flickans vittnesmål ansågs otydligt.

Enligt förhör fördes ett finger in i ”snippan”. För att definiera begreppet konsulterade rätten Svensk ordbok, där ”snippa” beskrivs som ett ”vardagligt uttryck för kvinnans yttre könsorgan”. Därtill kunde flickan inte ange ”hur långt in” i snippan fingret varit. Därför ansågs det inte bevisat att penetration förekommit, vilket krävs för att brottet ska klassas som våldtäkt.

Detta har lett till debatt, demonstrationer och skarp kritik från bland annat jurister och experter på förhör av barn.

Lång historia

Enligt språkforskare förekom ”snipa” och ”snippa” redan på 1930-talet som benämning av könsdelarna på kor och suggor. Men det var först i början av 2000-talet som ordet blev synonymt med det kvinnliga könsorganet. Barnmorskor på ungdomsmottagningar och skolsköterskor hör till de professioner som anses ha bidragit till spridningen.

– Det är ett neutralt och bra ord, som en motsvarighet till ”snopp”. När det kom var det efterlängtat och i dag vet de flesta barn och ungdomar vad det betyder, säger Minna Olsson, skolsköterska på Mimers Hus gymnasium i Kungälv och en av två förtroendevalda för Vårdförbundet i kommunen.

Hon säger att den uppmärksammade domen i hovrätten i Västra Götaland har berört alla professioner i elevhälsoteamet.

– Det blir extra starkt när det gäller ett barn. Man tänker att det kunde varit en elev eller ens egen dotter.

Minna Olsson är utbildad distriktssköterska och jobbade tidigare på bvc. Där använde hon ordet ”snippa” oftare än i gymnasiet, där språket behöver anpassas efter elevernas ålder och mognad i exempelvis hälsosamtal. Men hon upplever att ”snippa” är vedertaget i alla åldrar.

– Det är ofattbart att högt uppsatta personer inte vet vad det betyder. Jag har funderat på varför rätten inte ställde fler frågor om något var oklart. Flickan verkar ju trots allt ha beskrivit väldigt detaljerat vad som hänt. Jag tycker att det är tragiskt och uppåt väggarna fel.

Vårdgivarens ansvar

Även på Gullmarsplans ungdomsmottagning i Stockholm har domen väckt reaktioner. Barnmorskan Hanna Whale säger att hon är mer förbannad än förvånad över okunskapen om vad snippa betyder.

– Vi träffar unga från 10, 11-årsåldern och det råder ingen tvekan om att man menar både inre och yttre delar av könet. Om något behöver förtydligas för att jag ska förstå bättre använder jag bilder, där de kan peka. Det är ett enkelt sätt som rätten också hade kunnat tillämpa, säger hon.

Hanna Whale poängterar att det inom vården är vårdgivarens ansvar att reda ut vad patienten menar om något är oklart, och tycker att samma sak borde gälla inom rättsväsendet, särskilt när det gäller barns framställningar och förklaringar.

– Oavsett om någon använder slida, vulva, vagina, fitta eller snippa för sitt kön så behöver jag ta reda på vad det innebär för just den personen. Den här tjejen har varit modig och berättat precis vad som hänt, och så blir hon utsatt för ytterligare ett övergrepp, men inom rättsväsendet. Det undergräver förtroendet för rättssamhället.

Undvek kliniska termer

Annica Frithiof är kurator med lång erfarenhet från arbete på ungdomsmottagning. I över 30 år har hon dessutom svarat på läsarnas Kropp & knopp-frågor i tidningen Kamratposten. Hon började själv använda ordet ”snippa” när hennes dotter föddes på 1980-talet.

– Innan dess sade man ”kissen”, ”framstjärt” och andra förfärliga saker. För oss i branschen etablerades ”snippa” någon gång på 90-talet. I början av 2000-talet minns jag att KP var jättenoga med att man inte skulle använda kliniska termer, som slida, och på ungdomsmottagningen hade vi liknande inställning även om alla i personalen fick använda vilka ord de själva ville.

Annica Frithiof är också starkt kritisk till att hovrätten inte gjorde bättre research innan de fattade sitt beslut att fria den våldtäktsanklagade mannen.

– Det är både underligt och obegåvat att bara gå till en enda källa – och nöja sig med definitionen i en ordbok! Skulle en tioåring slå i en ordbok för att få reda på saker om sin kropp? Nej, de här gubbarna visar brist på nyfikenhet och intresse. Jag tycker också att Svenska akademien, som ger ut ordboken, har ett ansvar att vara mer uppdaterade. Det här är både otidsenligt och omodernt. Vi får inte glömma bort att även språket är föränderligt.

Exempelvis kunde rätten vidgat sökandet till umo.se, där ordets djupare innebörd framgår, menar hon.

– Den är vedertagen, pedagogisk och rekommenderas av bland annat 1177.

Annica Frithiof, liksom Minna Olsson och Hanna Whale, tycker att debatten som uppstått är viktig och att ”snippa” snarare stärks än försvagas i språkbruket.

– Det leder förhoppningsvis till att vi blir mer upplysta. Samma sak får inte hända igen, säger Minna Olsson.