Oidentifierad kandidat skrev journalen
Träffade kvinnan läkaren? Eller bara den medicine kandidat som enligt läkaren dikterade journalanteckningen - tvärs emot rutinen? Ingen hittade kandidaten och eftersom journalen inte signerades kan ingen enskild kritiseras.
Kvinnan hade varit förstoppad i två veckor och kände sig vinglig. Hon sökte därför vård vid sjukhusets akutmottagning.
Besöket resulterade i ett recept på ett läkemedel mot smärta. Veckan innan hade hon också fått värktabletter för ischiasliknande besvär. Kvinnan blev dock ännu sämre av den nya medicinen och efter två veckor sökte hon vård på nytt.
Den här gången fördes hon vidare i ambulans till ett annat sjukhus där läkaren tog bort all medicin och hjälpte henne med tarmfunktionen. Magen kom dock inte i gång utan 69-åringen återkom tre dagar senare. Hon blev då inlagd på tarmavdelningen där hon till slut fick hjälp.
Kvinnan anmälde en läkare och den ansvariga personalen på ortopedkliniken till Ansvarsnämnden. Hon klagade över att den läkare som skrev ut receptet aldrig träffade henne. Personen som hon träffade sprang fram och tillbaka mellan henne och läkaren och påstod att hennes besvär berodde på all medicin hon åt. I efterhand har personen visat sig vara en medicine kandidat.
Läkaren hävdade i sitt yttrande till nämnden att han minns patientens namn och sjukdomshistoria, och att han bedömde kvinnan tillsammans med den medicine kandidaten. Eftersom han aldrig har låtit någon medicine kandidat självständigt handlägga en patient så har han träffat kvinnan, skrev han.
Däremot kanske han inte presenterade sig, och kanske förstod patienten därför inte att han var ortopedläkare. Han skrev också att en medicine kandidat måste ha dikterat journalanteckningen för han känner inte igen formuleringarna som sina egna – även om det är konstigt, för medicine kandidater brukar annars bara diktera inläggningsjournaler.
Både läkaren och chefläkaren konstaterar att sjukhuset inte har kunnat identifiera den medicine kandidaten.
Inte heller Ansvarsnämnden har kunnat reda ut vilken medicine kandidat som undersökte den 69-åriga kvinnan.
Ord står mot ord om läkaren själv har undersökt kvinnan eller inte och nämnden har inte kunnat reda ut vem som har rätt. Däremot var det inte fel av läkaren att skriva ut receptet.
Av journalanteckningen framgår det varken om kvinnans buk undersöktes och vad hon hade för tarmbesvär, eller vem som var ansvarig läkare. Nämnden kan därför inte kritisera någon enskild person utan lämnar anmälan utan åtgärd. Beslutet har vunnit laga kraft (HSAN 245/03:a6).