Ökande intresse för att starta eget
Intresset för att enskilda anställda ska kunna starta egen verksamhet inom hälso- och sjukvården har på senare tid ökat både bland Vårdförbundets medlemmar och många arbetsgivare.
Under lång tid har många av Vårdförbundets medlemmar varit intresserade av att starta egna företag inom vården. Men även om en del också gjort det, har tillströmningen varit begränsad.
För det har funnits hinder. Ända fram till i början av 90-talet krävdes riksdagens godkännande för att en grupp vårdanställda skulle kunna ansluta sig till försäkringskassan och deras patienter därmed få lägre patientavgift. Tillstånd hade då endast getts till läkare och sjukgymnaster.
När den här lagen togs bort fick de enskilda landstingen makten att godkänna egenverksamhet genom vårdavtal och därmed anslutning till försäkringskassan.
Intresset hos landstingen har dock varit begränsat, bland annat eftersom kunskapen om att bestämmelserna förändrats förmodligen varit liten.
Skiftande politisk syn
Ett annat hinder har varit den skiftande politiska synen på offentlig och privat vård.
Under den borgerliga regeringen 1991–94 uppmuntrades enskilda att öppna eget och vårdavtal skrevs med bland annat sjuksköterskor och barnmorskor. När socialdemokraterna återkom till makten efter valet 1994 blev det närmast tvärstopp. Socialdemokraternas intresse av att lägga ut verksamhet på entreprenad eller gå med på att enskilda skulle ta över verksamhet var mycket liten.
I dag ser det annorlunda ut. Opinionen har svängt. Så sent som sommaren 1998 uppvaktade Vårdförbundet tillsammans med Psykologförbundet dåvarande socialministern Margot Wallström för att höra hur hon såg på frågan om att förbundens medlemmar skulle få större möjligheter att öppna egen verksamhet. Hon sa då att hon var positivt inställd till detta.
Öppnar för nya grupper
Bakgrunden till både uppvaktningen och svaret var den utredning som överlämnades till Margot Wallström strax före jul 1997 och remissvaren på den.
Utredningens förslag, Klara spelregler, innehöll i huvudsak två delar: dels att fler grupper – bland annat sjuksköterskor, barnmorskor och psykologer – skulle kunna öppna eget under samma förutsättningar som läkare och sjukgymnaster. Dels att 25 procent av all öppenvårdsverksamhet bör ut på den öppna marknaden genom antingen personliga etableringar eller upphandling.
En del av remissinstanserna, bland annat Landstingsförbundet, var mycket negativa till kravet på att 25 procent av öppenvården skulle konkurrensutsättas. Däremot fanns ett stort stöd för att andra grupper än läkare och sjukgymnaster skulle kunna etablera sig.
Men det traditionella sättet att se på den här frågan sitter djupt. När en utredning för ett år sedan, bara någon månad efter att Klara spelregler överlämnats till regeringen, tillsattes för att se över reglerna för offentlig upphandling fick bara två grupper inom vården med representanter, läkare och sjukgymnaster. Först efter protester och påtryckningar fick även Vårdförbundet och Psykologförbundet vara med. Vårdförbundets representant är förbundsjuristen Jan Vikenhem.
I detta arbete har Vårdförbundet samarbetat intimt med Psykologförbundet.
– Vi har samma intresse av att våra medlemmar ska kunna starta egen verksamhet, säger Karin Olsson, förbundssekreterare på Vårdförbundets centrala kansli.
Landsting visar intresse
Efter valresultatet i höstas har en del landsting blivit mer intresserade av den här utvecklingen.
I Stockholm pågår diskussioner mellan Vårdförbundets lokala avdelning och landstinget om ett ramavtal som sedan ska kunna vara grund och hjälp vid etableringar. Flera landsting, däribland Skåne och Jämtland, har visat ett liknande intresse.
– Landstingsdirektören är intresserad av den här utvecklingen. Vi undersökte för en tid sedan intresset bland medlemmarna och intresset var större än vi trott, säger Anki Söneby, ordförande i Jämtlandsavdelningen.