Ökningen av sjuktimmar motsvarar tusentals anställda

Vårdpersonal i regionerna hade fram till i november miljontals fler sjuktimmar än under hela 2019, visar Vårdfokus granskning. Fackförbunden riktar skarp kritik mot arbetsgivarna och anser att det finns en stor risk för långvarig ohälsa bland medlemmarna.

Vårdfokus har sammanställt antalet sjuktimmar för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, läkare och undersköterskor i 19 av 21 regioner.

Granskningen visar att fram till november hade dessa sex yrkesgrupper sammanlagt varit sjuka 17 737 901 timmar. Det är en ökning med över två miljoner timmar, eller nära 14 procent, jämfört med hela 2019. Det är framför allt sjukskrivningar kortare än 60 dagar som ökat rejält under året.

Störst ökning räknat i antal sjuktimmar har skett bland sjuksköterskor (+ 860 798). Men procentuellt sett har det ökat mest bland barnmorskor (+ 46 procent). Se faktaruta längre ner för detaljerade siffror.

Vi har gjort en prognos för helåret, baserat på genomsnittet för de första tio-elva månaderna 2020. Då blir ökningen istället över fyra miljoner timmar, eller 27 procent. Det motsvarar cirka 2 000 heltidsanställda, som sjukvården gått kort under 2020.

Kritiserar arbetsgivarna

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro upprörs över siffrorna, som hon anser visar att regionerna inte tagit sitt arbetsmiljöansvar i år.

— Vi vet att väldigt många ställdes i frontlinjen i våras med undermålig skyddsutrustning, och det tog lång tid innan testningen kom igång. Cirka 2 000 sjuksköterskor har anmält covid-19 som arbetsskada, och flera har drabbats av långtidscovid. Nu ser vi arbetsplatser med stor spridning bland personalen, säger Sineva Ribeiro.

Många medlemmar har hört av sig till Vårdförbundets medlemsservice Vårdförbundet direkt och berättat att de är uttröttade efter årets utmaningar, och på en mycket sämre nivå hälsomässigt än i våras. Flera är sjukskrivna på grund av utmattningsdepression, stress och posttraumatiskt stressyndrom.

Dålig grundbemanning orsaken

Sineva Ribeiro har hört många berättelser av det slaget. Om medlemmar som jobbar flera långpass i rad med många svårt sjuka patienter, och att de sedan inte får tillräcklig vila och återhämtning. En del kan inte sova, de får hjärtklappning och har ångestkänslor över vad de kan ha missat på jobbet.

— Det handlar om dåliga förutsättningar, att arbetsgivarna fortsätter piska personalen på ett helt orimligt sätt. Det kommer få allvarliga konsekvenser. Jag är rädd för att många kommer lämna yrket, eller bli så dåliga att de aldrig mer kan återvända. Det har vi inte råd med, det är skärpning för arbetsgivarna. Redan nu ser vi att det drabbar patienterna, säger Sineva Ribeiro.

Enligt henne är grundproblemet att regionerna under många år misslyckats att kompetensförsörja sjukvården. Det råder stor brist på Vårdförbundets medlemsgrupper. Arbetsbelastningen och övertiden var problematisk redan innan pandemin, nu är den på en direkt farlig nivå, menar hon.

Oro för sjukskrivningsskuld

Tobias Baudin, ordförande för Kommunal, som bland annat organiserar undersköterskor, är inne på samma spår. Han tror att en del av ökningen av sjukfrånvaron beror på att många varit hemma med symtom, men säger samtidigt att medlemmarna i Kommunal och Vårdförbundet slitit hårt för att sjukvården ska fungera. Och någonstans finns det en gräns. De kvinnodominerade yrkena i välfärden har fått ta en oförsvarligt hård smäll under pandemin. I framtiden behövs en större grundbemanning, anser han.

— Många har jobbat väldigt hårt under lång tid, bitvis utan rätt skyddsutrustning och med bristande riktlinjer. En del fick ingen ordentlig sommarsemester och nu är vi inne i en svår andra våg där julledigheten är i fara. Övertidspengar i all ära, det hjälper inte i detta läge. Vi är väldigt oroade för våra medlemmars hälsa och för att det kommer bli en stor sjukskrivningsskuld framöver, säger Tobias Baudin.

Delar fackens oro

Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, säger att det är olyckligt med en så hög sjukfrånvaro. Men hon tycker att orsakssambandet i första hand ska sökas i pandemin och smittspridningen i samhället, inte i sådant som bristande skyddsutrustning och stress eftersom det blir ”för spekulativt”.

— Däremot kan vi med säkerhet säga att den höga sjukfrånvaron påverkar arbetsmiljön väldigt mycket. Vi delar fackförbundens oro över risken att vårdpersonalen snart inte orkar mer. För arbetsgivarna är det en dubbel utmaning. Sjukvården måste fungera, vilket kräver personal, men samtidigt måste man värna arbetsmiljön, säger Jeanette Hedberg.

Hon berättar att det görs flera saker samtidigt för att lösa problemen. Det primära är att kalla in personalförstärkningar i form av studenter, personal från privata aktörer och legitimerad personal som lämnat den kliniska vården. För att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro under pandemin ges olika former av samtalsstöd.

— Men den viktigaste och mest akuta insatsen är att allmänheten tar sitt ansvar för att minska smittspridningen genom och följa de allmänna råden. Vi behöver gemensamt se till att lätta trycket på vården, säger Jeanette Hedberg.

Se siffror för varje region genom att klicka här.