Olika DNA-tekniker prövas för att spåra Legionella

Vid mikrobiologiska laboratoriet på Karolinska sjukhuset används två olika »fingerprintingmetoder« för att kartlägga och hitta smittkällan vid utbrott av den fruktade Legionellabakterien.

Biomedicinska analytikern Kerstin Jacobson kommer att redogöra för båda metoderna vid Vårdförbundets hälso- och sjukvårdsstämma den 25–27 april.

Legionellabakterien beskrevs för första gången 1977, efter ett stort utbrott av lunginflammation i Philadelphia i USA året dessförinnan. Ett stort antal äldre män i veteranorganisationen American Legion hade samlats till möte. De fick svår lunginflammation med hög feber. Många av krigsveteranerna dog eftersom man inte visste vad som orsakat sjukdomen och hur den skulle botas.

Senare spårades smittkällan till det hotell där männen hade haft sin kongress. Bakterierna, som döptes till Legionella, hade samlats och spritts via hotellets luftkonditioneringssystem.

Smittades i köpcentrum
Sedan dess har flera stora utbrott rapp-orterats i världen. Första utbrottet i Europa skedde 1979 i Västerås då 68 fall av legionärssjukan diagnostiserades. Samtliga personer hade vistats i ett köpcentrum där bakterierna spridits ut i omgivningen via ett av köpcentrets kyltorn.

Under 1990-talet har såväl Värnamo lasarett som Akademiska sjukhuset i Uppsala drabbats av flera utbrott.

– I Uppsala fick man problem med Legionella i samband med att vattenledningssystemet byttes ut. Det gamla pluggades igen vilket innebar att det bildades blindgångar där bakterierna kunde växa till sig. Har bakterien väl fått fäste är det svårt att bli av med den. I Uppsala spolas ledningarna med hetvatten en till två gånger i månaden. Trots det hittas ibland Legionella i vattenproverna, säger Kerstin Jacobson.

Legionella är en gramnegativ, rörlig och stavformig bakterie som är vitt spridd i naturen. Den trivs bäst i fuktig jord och i vattenrika miljöer. Oftast gör den ingen skada. Men i temperaturer kring 20–45 grader växer den snabbt till sig och kan då drabba speciellt äldre och människor med sänkt immunförsvar. Bakterien kan överleva i upp till 60-gradigt vatten.

Släktet Legionella omfattar ett tjugotal olika arter varav Legionella pneumophila räknas till den mest virulenta.

Europeiskt nätverk
Mikrobiologiska laboratoriet på Karolinska sjukhuset ingår sedan flera år i ett nätverk bestående av 13 olika laboratorier i Europa kallat ewgli, European Working Group on Legionella Infections. Tillsammans försöker de bland annat utveckla effektiva metoder för kartläggning och spårning av smittkällan.

– Det vanligaste är att bakterien sprids från miljön, inte från människa till människa, även om det också förekommer. Säg att det blir ett utbrott av Legionella på ett hotell i Portugal. Plötsligt insjuknar folk i såväl Sverige och Finland som Danmark. Med hjälp av modern DNA-teknik som PFGE (pulsfält gelektrofores) och AFLP (Amplified Fragment Length Polymorphis) kan vi se om de bakterier individerna smittats av kommer från samma ursprungskälla.

– Vi får ett slags fingeravtryck av bakteriernas DNA-uppsättning.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida