Omstridd metod kan hjälpa flyktingar

Delar av hjärnan krymper hos människor som utsatts för svåra trauman. Nu vill forskarna ta reda på om enkla ögonrörelser kan få den att växa.

För drygt ett år sedan trumpetade kvällstidningarna ut varningen att stress får din hjärna att skrumpna. Man hade sett att råttors Hippocampus krympte när de utsattes för stark stress. Av förklarliga skäl kan man inte göra samma försök på människor. Men man kan förmoda att även människors Hippocampus krymper av skadlig stress då man vet att människor som utsatts för traumatiska händelser (och diagnostiserats med posttraumatiskt stressyndrom, ptsd) i genomsnitt har tio procent mindre Hippocampus än andra.

Skrumpningen kan bero på höga halter av stresshormonet kortisol som svämmar över i hjärnan och förhindrar ny celldelning. Normalt sett hämmar Hippocampus en närliggande struktur, Amygdala som är en av hjärnans »ångestkärnor«. En teori är att när Hippocampus skadats av traumatisk stress så orkar den inte hämma Amygdala.

I Sverige lider varannan nyanländ flykting av ptsd till följd av svåra traumatiska upplevelser i hemlandet. Tillståndet innebär ständiga mardrömmar, återupplevelser av trauman, koncentrations- och minnesstörningar som gör dem oförmögna att fungera i samhället. Några tillfrisknar spontant medan andra måste få hjälp. I dag används en handfull behandlingsformer för att bota ptsd. En av dessa är Eye movement desensitization and reprocessing, emdr. En metod som innebär att man försöker få patientens ögon att röra sig på samma sätt som under sömnens drömfaser.

? Problemet är att vi inte vet om de som lider av ptsd hade en mindre Hippocampus redan innan de utsattes för det svåra traumat. Därför vill vi med den här forskningen i första hand ta reda på om patienter som blir bättre av emdr-behandlingen har ökat sin Hippocampusvolym, säger Hans Peter Søndergaard, psykiatriker och en av forskarna vid Institutet för psykosocial medicin, ipm, utanför Stockholm.

Forskargräl om behandlingens effekt
Men metoden är kontroversiell. I forskarvärlden råder långt ifrån konsensus kring emdr:s effekter. Hans Peter Søndergaard berättar att den första försiktiga emdr-artikeln kom 1988. Sju år senare utbröt, som han uttrycker det, ett stort gräl i ptsd-kretsar om behandlingens effekt. I dag finns två läger och han uppskattar att 40 procent av de verksamma inom ptsd-området är »emdr-anhängare«.

? Belackarna säger att detta är kognitiv beteendeterapi (där ögonrörelserna varken gör till eller från, reds anmärkning). Vi anser däremot att det är värt att undersöka saken närmare, säger Hans Peter Søndergaard.

Före den första behandlingen mäts därför patienternas Hippocampusvolym med magnetröntgen. Mätningen upprepas ett år efter sista behandlingen. Patienterna i studien genomgår cirka 15 behandlingar under fyra månaders tid. Forskarna kommer sedan att jämföra Hippocampusvolymen och relatera den till eventuell symtomlindring hos patienterna.

Just nu ingår 15 manliga ptsd-patienter i projektet. Tanken är att resultaten ska bygga på 20 personer. Det råder ingen brist på patienter, däremot är det svårt att hitta sådana som lever upp till studiens, i det här sammanhanget, svåruppnådda kriterier.

? Patienten måste vilja och våga vara med. Han får inte vara självmordsbenägen och måste klara av att ligga stilla under en 13 minuter lång magnetröntgen. Han måste dessutom vara drogfri och får inte ha några metallföremål i kroppen, något som många ptsd-patienter har efter att ha blivit beskjutna i krig, säger Hans Peter Søndergaard.

Bara män i studien
Anledningen till att endast män ingår i studien är att ptsd påverkar mäns och kvinnors Hippocampus på olika sätt. Hos kvinnor krymper vänstra delen av Hippocampus, men hos män den högra.

? Om vi hade blandat män och kvinnor i studien så hade vi fått undersöka dubbelt så många patienter, säger Hans Peter Søndergaard.

Forskarna vill även ta reda på vilka psykofysiologiska reaktioner som uppstår i direkt anslutning till ögonrörelserna. Därför mäts kroppstemperatur, hudkonduktans (ett sätt att mäta stress då torr och varm hud indikerar lugn och motsatsen stress), puls, andning, syre i blodet och koldioxid i utandningsluften.

Hans Peter Søndergaard är noga med att poängtera att patienterna i studien även genomgår en annan behandling, så kallad biofeedback. Den syftar till att lära patienten att bromsa paniken som ptsd ger upphov till genom att andas på rätt sätt. Namnet biofeedback kommer av att patienten direkt kan se hur pulsen förändras med andningstekniken. Några av patienterna i studien har genomgått biofeedback behandlingarna före emdr-behandlingarna och andra efter.

Alla tolererar inte ögonrörelser
Hans Peter Søndergaard har märkt att de som lärt sig att kontrollera sin andning har lättare att tillgodogöra sig emdr-behandlingarna.

? Alla tolererar inte ögonrörelser och då kan de få hörlurar med ett klickande ljud som växelvis kommer från höger och vänster hörlur. Ett annat sätt är att klappa på patientens knän. Det tycks vara viktigt att stimulit är alternerande. Om patienten inte blundar ser jag ofta att ögonen rör sig i takt med ljudet eller knäklappningarna. Varför det är så vet jag inte, säger Hans Peter Søndergaard.

EMDR är bäst studerat vid diagnosen ptsd. Hans Peter Søndeergard menar att det inte finns några belägg för att emdr skulle ha någon effekt vid till exempel utbrändhet (som ju är en stressrelaterad sjukdom). Men kanske, spekulerar han, kan behandlingen leda till att individen ändrar förhållningssätt och lär sig andra sätt att hantera stress.

Starka reaktioner
Till sist vill han understryka att emdr kan utlösa mycket starka reaktioner hos patienten. Styrelsen för emdr-föreningen i Sverige har därför beslutat att utbildning i emdr endast ska ges till legitimerade terapeuter med minst tio års erfarenhet. Själva behandlingstekniken lärs ut på två tvådagarskurser. I Sverige finns uppemot trehundra psykoterapeuter som utbildats i tekniken.

? Jag tror att emdr-föreningens policy i hög grad präglas av en amerikansk kultur där det är vanligt att folk stämmer varandra för minsta sak. Men jag vill fortfarande varna för att använda emdr, eller liknande metoder, på psykiskt störda människor som man inte har undersökt ordentligt och där man inte vet vilka reaktioner man kan vänta sig, säger Hans Peter Søndergaard.

Forskningsresultaten presenteras tidigast 2004. Hans Peter Søndergaard vill inte avslöja om han sett några volymskillnader på de patienter som genomgått behandlingarna.

? Däremot kan jag säga att ingen av de 15 som hittills är med i studien har hoppat av. Några har blivit mycket bättre och en har blivit sämre, säger Hans Peter Søndergaard.

Lästips:
Ekblad S, Janson S och Svensson P-G. Möten i vården. Transkulturellt perspektiv på hälso- och sjukvården. Liber utbildning, 1996.
 
Hjern A (red). Diagnostik och behandling av traumatiserade flyktingar. Studentlitteratur, 1994.

Søndergaard H-P. Bemötande av extremt traumatiserade
flyktingar. Socialmedicinsk tidskrift 1995;9: 418?423.