Ordets makt över tanken

Jag hoppas fler av er fått uppleva en sådan underbar sommar som jag. Det är inte bara ljuset och grönskan jag tänker på, utan också stillheten.

För mig infinner den sig när jag är i naturen, står på ängen utanför sommarhuset eller sitter på huk vid ett blåbärsris. Då saktar tiden ned sin gång och tystnaden lägger sig. Jag får tid för reflektion.

I sommar har jag många gånger reflekterat över hur viktigt det är att välja sina ord. Orden förmedlar din bild av verkligheten och den kan utvidgas eller inskränkas beroende på vilket ord du väljer.

Det viktiga för mig, när jag talar om vården, är att alltid välja ord som förmedlar rätt perspektiv. Begreppen måste utgå från den vårdsökande individen. Fortfarande saknas det begrepp som utgår från patienten i samtalen om vården.
Utgångspunkten tas i stället i ersättningssystemen, organisationen eller finansiärerna. Det kommer ofta
genererade skratt, när jag i debatter påpekar att vården måste utgå från den vårdsökande individen och att man alltför ofta glömmer denna självklarhet.

Med detta perspektiv handlar begreppet »tillgänglighet« inte bara om vårdcentralens telefontider, utan också om att individen får den hjälp som hon behöver och önskar. Med patientperspektivet är det inte heller intressant att diskutera köer, utan det handlar i stället om väntetider. Med patientperspektivet går det inte att tala om en höftled eller en gråstarr. Det går inte att dela in i själ och kropp eller i bemötande och vård. Människan är en helhet och ett gott bemötande behövs alltid, även sekunderna innan patienten sövs för ett kirurgiskt ingrepp.

Patientperspektivet bekräftar patienten som en individ med egen vilja och förmåga. Ser man denna förmåga så är det svårt att samtidigt organisera ett sjukvårdssystem som bygger på begrepp som grindvakter. Individen behöver inte någon som vaktar grinden, utan hjälp med att hitta fram till rätt dörröppning.

»Lots« är ett ord som förbundet använder när vi beskriver den vårdpolitiska idén och vill illustrera hur vårdgivaren kan hjälpa patienten i arbetet med att länka samman vårdkedjan. En lots är en person som inifrån hamn kommer upp på kommandobryggan och ställer sig jämte föraren. Hon tar inte över rodret, men hon berättar hur man ska styra för att komma in i hamn.

Jag tror att förbundet har stora chanser att forma och leda debatten om vilka begrepp som används inom vården. Att använda rätt begrepp är en av alla vägar som vi måste gå för att utveckla vården.

Och, som sagt var – en del av arbetet går att kombinera med vistelse i naturen.