Oro över regionernas ekonomi efter besked om ny statsbudget

Regeringens bidrag till hälso- och sjukvården de kommande åren är för snålt och riskerar att leda till besparingar i regionerna. Det menar både fack och arbetsgivarorganisationer efter finansministerns presentation av statsbudgeten. "Vi ser redan nu varsel och vakanta tjänster som inte tillsätts", säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Skattesänkningar för arbetstagare, billigare drivmedel och mer pengar till försvaret, polisen och rättsväsendet. Onsdagens pressträff om statsbudgeten innehöll inga nya besked om resurser till hälso- och sjukvården.

De generella statsbidragen till kommuner och regioner ökas som tidigare meddelats med 10 miljarder och ytterligare 6 miljarder finns att söka för riktade insatser i kommunsektorn, då främst skolan.

– Nästa år beräknas lågkonjunkturen märkas på arbetsmarknaden, därför ska vi stötta hushåll och välfärd, sade finansminister Elisabeth Svantesson (m).

Miljarderna till regionerna ska bland annat hindra stora uppsägningar i offentlig sektor.

– Välfärden ska stå stadigt men det kommer vara tufft.

14 000 mer i plånboken

Billigare bensin och diesel gynnar exempelvis ensamstående i glesbygd som inte kan pendla till nattskift med tåg och buss, menar finansministern. Jobbskatteavdraget innebär enligt ett exempel som presenterades 14 000 kronor mer i plånboken per år i en familj där ena föräldern är sjuksköterska och den andra polis.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro saknar tydligare satsningar på specialistutbildningar, utökad verksamhetsförlagd utbildning och tillräckliga resurser för att täcka kommunernas och regionernas aviserade underskott på 22 miljarder.

– Kommunerna ser ut att kompenseras men jag oroar mig för regionernas ekonomi. Där ser vi redan varsel och vakanta tjänster som inte tillsätts. De generella statsbidragen på 3 miljarder och sektorsbidraget till hälso- och sjukvården på 3 miljarder är inte tillräckligt, säger hon till Vårdfokus.

Sineva Ribeiro anser att regeringen signalerar att ”den ena handen inte vet vad den andra gör”.

– Vi har en utbildningsminister och en sjukvårdsminister som säger att det behövs fler specialistutbildade sjuksköterskor och att det behövs mer vfu på utbildningarna för att leva upp till EU:s krav. Samtidigt ges regionerna ingen budget för exempelvis handledare och det är nu otydligt hur tidigare satsningar på specialistutbildningar kommer se ut. Det är  inget som bidrar till fler vårdplatser. Det är inte sängar som saknas utan rätt kompetens i verksamheterna.

Spår besparingar

En annan förändring som inte går så fort som hon hoppats är omställningen till nära vård.

– Man satsar olika mycket från år till år. Det blir ryckigt och osäkert, säger Sineva Ribeiro.

Anders Henriksson, ordförande för Sveriges kommuner och regioner (SKR), ger också en dyster prognos:   

– Staten, regionerna och kommunerna ska såklart hjälpas åt, både i ansträngda och goda tider. Beskeden i budgeten är positiva för sektorn, men det är ett fortsatt tufft läge och det kommer även fortsättningsvis att krävas kraftiga besparingar för att klara det läge vi befinner oss i, säger han i ett pressmeddelande.