Otydliga yrkesroller
i psykiatrin får vissa att sluta
Lugn och uthållighet krävs av en sjuksköterska i psykiatrin. Och man måste klara glidande gränser för yrkesansvaret. Thomas Carlsson, som arbetar med att rekrytera personal, har sett sjuksköterskor sluta för att de saknat en tydlig roll.
Låga löner är en vanlig förklaring när sjuksköterskebristen diskuteras. Men Thomas Carlsson, psykiatrisjuksköterska som arbetar med att rekrytera personal till Regionpsykiatriska kliniken i Växjö, tror inte att det gäller i lika hög utsträckning inom psykiatrin. Han pekar på att sjuksköterskornas löner alltid har legat snäppet högre här än inom andra specialiteter.
– Jag är tveksam till att högre lön skulle hjälpa. Även om sjuksköterskorna fick några tusen kronor mer i månaden tror jag inte att de skulle stanna längre.
Han tror i stället att det handlar om att psykiatrisjuksköterskan har ett svårt jobb som kräver personliga egenskaper som långt ifrån alla har. Han nämner lugn, tålamod och uthållighet och berättar att kicken man får av att se framsteg kan dröja länge, något som framför allt oerfarna sjuksköterskor kan ha svårt med.
Det tar tid att bli bra
– Du kan inte heller vara en person som ständigt är i behov av uppskattning. Ibland måste man kanske stå ut ett helt år innan patienten kommit till ro så att du kan få bra kontakt med honom eller henne. Nyfärdiga sjuksköterskor vill ofta bli duktiga snabbt, men det tar tid att bli bra, för mig dröjde det flera år innan jag hittade min profession, säger Thomas Carlsson.
Hans erfarenhet, som nu sträcker sig över 25 år inom psykiatrin, säger att de som stannar kvar i den här specialiteten är människor som tycker att det är utvecklande för den egna personen, de som gillar att använda sig själva som instrument.
– Det är ett utvecklande jobb och det kräver fantasi och kreativitet. Den som vill ha ordning och reda och svart på vitt passar inte för psykiatrin.
Svårt att mäta resultaten
Behandlingsresultat är svåra att mäta och tar ibland lång tid att uppnå. Det gör även psykiatrisjuksköterskans arbetsledarroll till en utmaning.
I sjuksköterskans profession ligger att vården ska gå framåt, att hitta en teoretisk och praktisk lösning. Inom psykiatrin är det inte alltid så lätt eftersom det inte finns någon manual. Det gör att arbetsledarrollen kanske blir så tung att den skrämmer fler än den lockar.
Thomas Carlsson tycker också att det är tydligt att psykiatrin inte har lika hög status som andra specialiteter i sjukvården. Han tror att det kan vara ett arv från tiden då psykiatrin i första hand skulle skydda samhället från »farliga dårar« och inte bota och lindra patienter.
– Vi uppnår inte lika snabba och tydliga resultat här och därför anses inte psykiatrin lika häftig som somatiken.
Psykiatrisjuksköterskans yrkesroll kan också vara diffus i förhållande till den övriga personalen, framför allt till skötarna. Det berättar skötaren Morgan Andersson när Vårdfacket besöker avdelning 67 på Regionpsykiatriska kliniken i Växjö. När han beskriver sitt arbete nämner han ord som omvårdnadsansvarig, dokumentationsansvarig, vårdplaner och epikriser
– sjuksköterskeuppgifter på många andra ställen i sjukvården.
– Utdelning av medicin är väl den enda gränsen som är knivskarp. Jag tycker att det är bra att rollerna inte är så starka för då blir det inte så hierarktiskt på avdelningen, utan alla hjälps åt, säger Morgan Andersson.
Yrkets funktion måste bli tydligare
Thomas Carlsson nickar igenkännande när han får skötarens beskrivning återgiven. Men han ser även baksidan med otydliga gränser. Under åren som avdelningschef har han sett flera sluta eftersom de tvingats gå mellan olika roller. Ska psykiatrin locka till sig sjuksköterskor menar Thomas Carlsson att det är nödvändigt att yrkets funktion blir tydligare än den är i dag.
Han skulle gärna se att Vårdförbundet tog sig an frågan.
– Det är inte hälsosamt för en yrkesgrupp att inte ha en egen kostym eller profil. Som nyfärdig sjuksköterska har man ett extra stort behov av att identifiera sig med och bli erkänd i sitt yrke, säger Thomas Carlsson.