Överfylld urinblåsa kan förstöra livet

En uttänjd urinblåsa kan ge urintömningsbesvär, värk och läckage. Men det går att förhindra, om sjuksköterskan uppfattar och åtgärdar i tid.

När urinblåsan blir överfylld, med mer än en halv liter, förlorar den sin sammandragande funktion och det blir svårt att kissa. Fylls den för mycket eller blir övertänjd upprepade gånger kan patienten förlora förmågan att kissa på vanligt sätt för resten av livet. Sjuksköterskan Eva Joelsson-Alm har intervjuat 20 personer som har fått sin skadade urinblåsa godkänd som vårdskada under åren 2007—2010, tretton kvinnor och sju män. Den yngsta var 28 år och den äldsta 78 år vid skadetillfället. Skadorna uppstod framför allt i samband med kirurgi, men även vid graviditet, förlossning eller infektion.

En av de intervjuade har inga kvarstående besvär. Bland de övriga tappar sig elva personer dagligen och en har urinkateter, Kad. De övriga kan med möda kissa och har utvecklat olika metoder för att klara det, som till exempel att med hjälp av bukmusklerna trycka ut urinen. De flesta har obehag av olika slag, som upprepade urinvägsinfektioner, kronisk värk, urinläckage och försämrat sexliv. Många oroar sig för framtiden och är rädda för att tappa kontrollen över urintömningen när de blir äldre. En rad frågor väcks: Måste man äta antibiotika resten av livet? Vad händer då? Och vad händer om besvären blir värre och om tappningarna blir svåra att genomföra?

Många sjuksköterskor och annan personal vet, eller förstår, inte hur farligt det är att urinblåsan blir uttänjd och att det egentligen inte finns någon hjälp att få för att förbättra en skadad urinblåsas funktion, enligt Eva Joelsson-Alm. Läkemedel och elstimulering kan hjälpa några få och kanske kan operationsmetoder utvecklas i framtiden. Men nu?

— Uttänjning av urinblåsan måste undvikas och det är sjuksköterskans ansvar att övervaka patientens urin­volym. Det gäller att inse att många patienter inte själva känner att blåsan är fylld, och att det dessutom är svårt att tömma urinblåsan i samband med sjukhusvård, säger hon.

Smärta, oro, läkemedel — till exempel opiater — och integritetsproblem kan göra det svårt att tömma blåsan. Om en patient har haft Kad är det också mycket viktigt att övervaka blåsvolym och patientens förmåga att kissa själv efter utdragningen. Flera av de intervjuade hade fått sin övertänjningsskada på grund av dålig övervakning efter utdragning av Kad.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida