Överlämning hos patienten

Bedsiderapportering är ett av flera sätt att göra patienterna mer delaktiga. Fördelarna är uppenbara, men hur går det med sekretessen? Det undersöks nu i ett forskningsprojekt.

Emma Norén och Jessica Krops rullar in sjuksköterskevagnen på ett av patient­rummen på avdelning P51. Det är dags för överlämning och den görs för första gången inne hos patienten, en ung man som genomgår strålbehandling för sin cancer.?

Två slutenvårdsavdelningar på onkologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna börjar i vår med så kallad bedsiderapportering som innebär att överlämningen vid skiftbyten sker inne på patientrummen. Patienterna blir mer delaktiga och sjuksköterskorna får bättre information.?

— Vi får bättre uppfattning om hur patienten mår och kan samtidigt svara på frågor från både den sjuka och de anhöriga. Jag tror att det här gör patienterna tryggare och vården säkrare, säger Jessica Krops.??

När projektet presenterades på en planeringsdag för alla sjuksköterskor och undersköterskor på avdelning P51 möttes det av stort engagemang och entusiasm. Även om det finns mycket att diskutera kring hur det ska genomföras var alla överens om att det är viktigt att göra patienterna mer delaktiga.?

Ett koncept för hur överlämningen ska organiseras, vad rapporten ska innehålla och vilka som ska delta, håller på att tas fram. ?

— Vi kommer att utarbeta ett förslag och göra ett pilottest. Sedan får vi utvärdera det och se vad som fungerar innan vi beslutar oss för hur vi ska genomföra bedsiderapporteringen, sä­-ger Lotta Forsberg, chefssjuksköterska på P51.??

Modellen används bara på ett fåtal ställen i Sverige och de studier som gjorts här är små. Det är en av anledningarna till att det här projektet genomförs som en forskningsstudie. Två avdelningar vid onkologiska kliniken ska använda bedsiderapportering medan de två andra fortsätter med den vanliga formen av rapportering.?

Patienter och närstående ska få enkäter före och efter införandet, med frågor om bland annat delaktighet, kontinuitet och hur nöjda de är. Personalen får också besvara enkäter om arbetsmiljö, säkerhet och hur de tycker att det fungerar. ?

Dessutom ska man titta på patientsäkerheten när det gäller anmälningar och läkemedels­avvikelser samt om arbetsmiljön förändras när det gäller ringningar, övertid och sjukskrivningar.??

— Man kan också tänka sig att vi gör observationsstudier av bland annat tidsåtgång och vad som tas upp under rapporteringarna, säger Lena Sharp, områdeschef vid onkologiska kliniken och ansvarig för forskningsprojektet.?

Den internationella forskning som finns visar att bedsiderapportering har många fördelar för både patienter och personal, men även att det finns en del svårigheter.?

Den främsta invändningen handlar om sekretess och integritet. Hur hanterar man känslig information när patienten ligger i en sal där det finns en eller flera andra patienter som hör vad som sägs? Och vill alla verkligen att deras närstående ska vara med??

— De flesta studier visar att patienterna inte tycker att sekretessproblemet är så stort, däremot kan personalen tycka att det är svårt att hantera, säger Lena Sharp.??

Just sekretessfrågan är det som både Emma Norén och Jessica Krops nämner som tänkbara nackdelar med överlämning inne hos patienterna. ?

— Man måste nog tänka på vad man tar upp och lägga samtalet på rätt nivå. Det kanske inte är lämpligt att stå och dra hela diagnosen, utan i stället prata om sådant som vilka undersökningar som ska göras och vad vi planerat den närmaste tiden, säger Emma Norén.?

De menar också att det viktiga är att lyssna på patienterna, att låta dem berätta hur de mår och vad som är relevant för dem att ta upp. På så vis blir det patienterna som styr vad som kan diskuteras.?

Studier om bedside­rapportering visar även att en del patienter upplever att de inte alltid förstår vad som sägs. Andra tycker att personalen mest läser i sina papper och pratar med varandra utan att ta in patienten i samtalet.??

Emma Norén poängterar att det är viktigt att inte prata över huvudet på patienterna, utan använda ett språk som gör det möjligt att förstå vad som sägs. ?

— Patienten måste verkligen vara i fokus så en hel del detaljer kommer vi säkert att få ta upp innan eller efter att vi har varit inne på rummet.?

Tanken är också att det inte ska vara för många personer närvarande vid rapporteringen för att inte patienten ska hamna i underläge som vid en gammaldags rond.?

— Vi tänker att två sjuksköterskor och en undersköterska som är ansvarig för patienten ska vara med, men en annan modell är att sjukskötersk­or och undersköterskor har varsin bedsiderapport. Vi får diskutera och pröva vilken modell som blir bäst, säger Lotta Forsberg.

Bedsiderapportering sägs spara tid, men hur lång tid rapporteringen inne hos patienterna får ta var en fråga som diskuterades mycket när projektet presenterades för sjuksköterskegruppen. Tanken är att det bara ska ta tre minuter, men många invände mot det och menade att om patienten verkligen ska bli delaktig och bjudas in till kommunikation så räcker inte det.?

Kanske ligger tidsbesparingen mest i att alla får samma information samtidigt och därmed minskar dubbelkommunikationen, patienterna ringer mindre och planeringen fungerar bättre.

Lena Sharp vill framför allt poängtera att bedsiderapportering är en viktig del av patientsäkerhets­arbetet.?

— Patientsäkerhetsproblem beror mest på bristande kommunikation, men även på felaktig hantering av läkemedel och medicinteknisk utrustning. Bedsiderapportering skulle kunna öka patientsäkerheten inom alla de tre områdena.

Bedsiderapportering i Uppsala
Vid Uppsala universitet har det gjorts en pilotstudie på införande av bedsiderapportering vid den barnonkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset.

Föräldrar hade kommit med både skriftliga och muntliga klagomål om att de inte fick tillräckligt bra information om planerad vård och behandling under tiden på sjukhuset. Som ett led i att förbättra informationen infördes det nya rapporteringssystemet.

Studien undersökte både barnens och föräldrarnas uppfattning om den information de fick före och efter att bedsiderapportering införts.

Både barnen och föräldrarna kände sig bättre informerade när rapporteringen skedde i patientrummen. De tyckte att de hade fått veta mer om den fortsatta planerade vården och de förstod sjuksköterskans information bättre.

…och på bb-avdelningar:
Under 2012 har bb-avdelningarna på Södersjukhuset i Stockholm arbetat med bedsiderapportering i projektform. I patientenkäter hade man sett att kvinnorna och deras anhöriga tyckte att de fick för lite information och att personalen ibland kom med olika besked i samma frågor.

Bedsiderapportering har gällt vid en överlämning, från förmiddags- till eftermiddagspasset. Syftet var ökad delaktighet och säkrare informationsöverföring.

— Den största vinsten vi ser är att kvinnorna själva kan beskriva sin nulägesstatus vid överlämningen, men tyvärr har det varit svårt att följa värdet av bedsiderapport i patientenkäterna eftersom projektet var begränsat, säger Susanne Lindberg, barnmorska och vårdutvecklare på kliniken.

Projektet fortsätter i ungefär samma omfattning även i år.