Patienters närstående behöver bättre stöd

Många närstående till strokepatienter, speciellt kvinnor, känner sig osäkra och övergivna av sjukvården när patienten skrivs ut. Men med sjuksköterskeledda stödprogram skulle deras situation kunna förbättras.

11 oktober 2005

Ungeför 30 000 personer i Sverige drabbas av stroke varje år, 20 000 för första gången, och sjukdomen får stora konsekvenser även för de närstående. Eftersom vårdtiderna är korta får dessa tidigt ett stort ansvar för den sjuke i hemmet.

Men stödet från sjukvården är ofta svagt. Många känner sig osäkra och övergivna när patienten skrivs ut från sjukhuset för att vårdas hemma, säger sjuksköterskan Jenny Larson som på fredag disputerar med en avhandling om livet efter stroke.

– Med sjuksköterskeledda stödprogram skulle det kunna vara bättre, menar hon.

Träffas i mindre grupper

Hon har, tillsammans med en annan sjuksköterska, utvecklat ett stödprogram där närstående träffats i mindre grupper sex gånger under sex månader. Träffarna har bestått av samtal och korta föreläsningar om strokesjukdomen.

– De flesta tyckte att det var mycket värdefullt att träffa andra som var i samma livssituation, säger Jenny Larson.

I en delstudie har två anhöriggrupper på vardera 50 personer jämförts. Den ena deltog i en stödgrupp, den andra inte. Det visade sig då att välbefinnandet och livskvaliteten ökade för de personer som deltog i en stödgrupp – men inte för alla. För dem som deltog få gånger blev resultatet ungefär lika som för dem som inte deltog i någon stödgrupp alls. Men för de personer som deltog fem till sex gånger blev resultatet positivt.

Individanpassat stöd

– Jag tror att man måste fortsätta att utveckla stödprogram. Kanske ska man träffas fler gånger och under en längre tid, kanske ska stödet individanpassas, men här krävs ytterligare utvärdering.

I en annan delstudie undersökte Jenny Larson eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Resultatet visar att kvinnorna redan tidigt upplevde lägre livskvalitet och välbefinnande än män.

– Kvinnorna uppgav att de kände sig tyngda. Inte bara av att de skulle sköta maken själv utan även av att de skulle ta över arbetsuppgifter som han haft tidigare. Till exempel ansvar för ekonomin och för underhållet av bilen, säger Jenny Larson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida