Patientmakt i praktiken
I sommar har jag försökt hjälpa en äldre, nära anhörig i vårdens labyrinter. Hon har tidigare fått ett fint bemötande vid sina vårdbesök, blivit lyssnad på och erbjudits bra behandling. Men när medicinordinationen inte känns tillräcklig och det är mitt i semestern, vad gör man då? Läkaren som ordinerade läkemedlet har semester, hela mottagningen är stängd. De annars fantastiska sjuksköterskorna i hemsjukvården kan inte hjälpa till med läkarkontakt och apodospåsarna är fyllda och inlåsta. Vad återstår som anhörig att göra? Ta fram en receptfri Alvedon?
I det läget känns begreppet ”patientmakt” långt borta. Man inser att patientens rätt till inflytande inte bara handlar om mötet patient-vårdpersonal, att få göra sin röst hörd och erbjudas en skräddarsydd behandling. Det är mycket mer komplicerat än så. Tillräckliga resurser och en bra organisation krävs. Helhetssyn och kontinuitet är också viktigt. Det handlar om stora grundläggande förändringar i vården. Vilket är betydligt svårare än att säga ordet ”patientmakt”.
Under årets politikervecka i Visby var det många makthavare som använde begreppet. Läs Vårdfokus artikel om varför det är så aktuellt just nu och hur en diabetessjuksköterska upplever patientinflytandet i det dagliga arbetet. Det är inte alltid de som kräver mest som är den största utmaningen.
I personcentrerad vård är patientmakten central. Men hur går det till i praktiken? Vår reporter åkte till Göteborg och de avdelningar som står i frontlinjen. Läs om det till synes enkla som kan innebära en revolution.