Pension med förhinder

Kan man jobba fast man gått i pension? Javisst. Men det råder förvirring om hur det påverkar pensionens storlek.

Att pensionera sig eller icke pensionera sig, det är frågan. För bland andra Inga-Britt Ekman. Hon är distriktssköterska i Stockholm och född i januari 1938. I år har hon således fyllt 63, och har enligt övergångsreglerna i det nya pensionsavtalet (pfa98) rätt att gå i pension. Det vill hon gärna göra, och redan förra våren började hon planera för sin pensionering.

Det finns dock ett aber: Inga-Britt Ekman är ensamstående. Hon är alltså helt beroende av sina egna inkomster. Hennes pension skulle bli ungefär 13 400 kronor i månaden, och det tycker hon är för lite. Därför vill hon ha möjlighet att arbeta vidare efter pensioneringen. I planeringen ingick alltså att försäkra sig om att hon kunde arbeta utan att det minskade hennes pension.

Ringde lönekontoret
– Jag undersökte det här verkligen noga: Jag ringde olika ställen för att se om det är okej att arbeta även om jag har pension. Från lönekontoret fick jag besked att om jag arbetar åt landstinget kunde jag tjäna upp till tre basbelopp om året innan lönen börjar samordnas med pensionen, annars fanns det inget tak över huvud taget.

Eftersom ett basbelopp i år är 36 600 kronor blir det 109 800 kronor om året eller 9 150 kronor i månaden.

För att vara riktigt säker skrev hon den 4 juli i fjol ett brev till sin lönehandläggare där hon skriftligen ställde samma fråga.

– Tyvärr fick jag inget skriftligt svar. Men muntligt bekräftade hon det hon sagt på telefon, och jag ansökte om pension senare under hösten.

Chockbesked
Så allt var frid och fröjd och Inga-Britt Ekman bestämde sig för att gå i pension från den 1 maj i år. Men en knapp månad före pensionsdagen fick hon ett brev från kpa (det pensionsbolag som sköter utbetalningarna av pensionerna åt landsting och kommuner) – och en chock: Hon skulle skriva på en försäkran om att hon inte kommer att tjäna mer än 8 855 kronor om året vid sidan av pensionen. Tjänar hon mera, minskas pensionen med 73,5 procent av inkomsten.

Inga-Britt Ekmans planer på att dryga ut den otillräckliga pensionen med jobb åt ett bemanningsföretag tycktes plötsligt mycket osäkra. Hon ringde genast sin lönehandläggare för att fråga vad som egentligen gäller.

– Jag vill berätta det här för Vårdfacket så att andra ska veta vilka regler som verkligen gäller, om de precis som jag tänkt gå i pension men ändå jobba för att fylla på kassan.

Nu har lönehandläggaren, efter att ha hört sig för högre upp i landstingsbyråkratin, lämnat samma besked som tidigare. Vill Inga-Britt Ekman fortsätta att arbeta åt landstinget som fast anställd, en grupp 1-anställning, kan hon tjäna upp till 110 000 om året utan att pensionen påverkas. Om hon arbetar åt landstinget som timvikarie (grupp 2-anställning) eller privat påverkar det inte alls hennes pension.

Men den tolkningen av avtalet gör varken Landstingsförbundet eller Vårdförbundet.

Agneta Ohlin är handläggare på Landstingsförbundet. Enligt henne är huvudprincipen att alla inkomster, oavsett varifrån de kommer, ska samordnas med pensionen.

Men om landstinget har brist på sjuksköterskor och vill att den nypensionerade sjuksköterskan ska fortsätta att arbeta kan man enligt pensionsavtalet göra ett undantag från samordningen.

– Det måste väl till något slags incitament för att locka till fortsatt arbete, konstaterar hon.

»Ovanligt korkat« tycker hon när vi frågar hur hon ser på att en pensionerad 63-åring skulle rycka in på en av landstinget driven enhet som anställd på ett uthyrningsföretag utan att pensionen samordnas med inkomsten:

– Skulle jag som skattebetalare tycka att det vore rimligt att landstinget både betalade pensionen och sedan dessutom fick betala dyrt för att hyra in arbetskraften?

Annan tolkning
Phoebe Åstmark-Elfving, handläggare av bland annat pensionsfrågor på Vårdförbundet, håller med Agneta Ohlin: pensionen ska samordnas med den lön man får, oavsett varifrån den kommer. Om man alltså inte kommer överens om att göra undantag från samordningen.

KPA, som sköter pensionsutbetalningarna åt kommuner och landsting, kräver också in ett papper från blivande pensionären (det var det papper som Inga-Britt Ekman fick) där hon ska uppge om hon räknar med att ha några förvärvsinkomster samtidigt som hon uppbär pension. Pensionären ska skicka in en sådan blankett varje år, och också upplysa kpa om hur mycket hon i så fall tjänat.

»Den enskildes ansvar«
På central nivå tycks allt vara solklart. Men beskeden Inga-Britt Ekman fått av sin lönehandläggare ger alltså en annan bild av hur pensionsavtalet hanteras i Stockholms läns landsting.
Vårdfacket ringde upp Gunilla Södersten, pensionshandläggare i landstinget. Hon hävdar att kravet på samordning mellan lön och pension bara gäller för den som är grupp 1-anställd (alltså fast anställd med minst 40 procents tjänstgöringstid). Om man är timanställd ska inkomsten inte samordnas med pensionen, för det är enligt Gunilla Södersten inte en inkomst av det slag som kpa frågar efter.

Och om man arbetar privat, till exempel åt ett uthyrningsföretag?

– Det har landstinget inte med att göra. Det är inte vårt ansvar att bevaka den sidan, det är den enskildes ansvar, säger Gunilla Södersten.

KPA vill heller inte agera polis. Där håller man reda på att pensionären kryssar i sina blanketter varje år. Finns det ett kryss i någon av de båda rutorna (kommer att tjäna pengar eller kommer inte att tjäna pengar) är man på KPA nöjd med det. Saknas krysset berättar KPA detta för den forna arbetsgivaren.

Men KPA gör inga ytterligare kontroller. Enligt Torgny Lindgren på KPA gör man till exempel ingen samkörning med skattemyndigheten för att kontrollera om pensionären haft några inkomster under samma tid som hon fått pension.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida