Personalbristen inte bara matematik

Varför räcker inte sjuk-sköterskorna till? Svaret kan sökas i löneläge, arbetsorganisation och brist på inflytande.

5 oktober 1998

Egentligen är det ju enkel aritmetik: Om mellan 6 500 och 7 000 sjuksköterskor pensioneras varje år, samtidigt som 3 300 utexamineras, så blir det brist. Då är det väl bara att se till att det utbildas fler sjuksköterskor?

– Nja, så enkelt är det inte, invänder Vårdförbundets ordförande Eva Fernvall. Brist på sjuksköterskor har det varit nästan hela efterkrigstiden och den har man försökt avhjälpa genom att utbilda fler sjuksköterskor och lägga sjuksköterskornas arbetsuppgifter på andra yrkesgrupper. Likafullt uppstår brist på nytt. För man har aldrig tagit reda på varför det hela tiden uppstår brist.

Nu har Eva Fernvall fått chansen att hjälpa regering och arbetsgivarföreträdare att ta reda ut orsakerna till bristen på framför allt sjuksköterskor, men i ökande grad också andra yrkesgrupper inom vården. Hon är en av tio ledamöter i regeringens Kommission för rekrytering av personal till vård och omsorg. Den består av fem ministrar samt företrädare för Landstings- och Kommunförbunden samt de tre fackliga huvudorganisationerna LO, TCO och Saco.

Först analysera
Kommissionens uppdrag är att ta reda på vårdens rekryteringsbehov. Sedan ska man analysera vad som påverkar rekryteringen – arbetstider, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Det är de frågorna som måste besvaras innan man rusar sta och ökar antalet utbildningsplatser, tycker Eva Fernvall. Det handlar om sjuksköterskornas löner, inflytande och vilken arbetsorganisation de ska arbeta inom. Man måste dessutom ta reda på varför många väljer att arbeta utomlands, i andra yrken eller helt enkelt inte fullföljer sin utbildning.

– När man gjort det kan lösningen på sjuksköterskebristen vara att öka utbildningen – men det är inte säkert.
Först och främst avvisar Eva Fernvall alla tankar på något slags förkortad nödutbildning av sjuksköterskor. Den kan inte göras kortare än den är. Sjuksköterskeutbildningen är en 120 poängs högskoleutbildning enligt EUs utbildningsdirektiv. Det kan Sverige inte ändra på.

– Det här är inget som vi slår vakt om av eget intresse – jag är verkligen trött på att vi hela tiden blir beskyllda för det. Det är i själva verket patienternas intresse vi slår vakt om. Den utbildning sjuksköterskorna har, har de för att kunna tillgodose patienternas behov av en god och säker vård.

Höjda löner
Ett viktigt instrument för att lösa sjuksköterskebristen är förstås höjda löner.

– Självklart. Om sjuksköterskorna inte värderas efter det arbete de utför så väljer man självklart andra yrken.

Men lika viktigt är att förhållandena på arbetsplatserna tillgodoser kraven på inflytande och överblickbarhet.

– De som arbetar på en vårdavdelning måste få ett direkt inflytande över det som händer varje dag på deras arbetsplats. Det är för många som hör vackra fraser om att påverka, fatta beslut, ha inflytande över sin arbetstid. När man inte kan se dem bli verklighet är risken stor att man blir utbränd.

Eva Fernvall hänvisar till studier som visar att de sjuksköterskor som arbetar i privat verksamhet trivs bättre. Man kommer närmare chefen (om man inte är chef själv), en chef som dessutom har beslutsbefogenheter. Både bra och dåligt i verksamheten syns bättre.

– Man behöver inte privatisera för att uppnå de här vinsterna, säger Eva Fernvall, det kan göras i offentlig verksamhet också. Men då måste verksamheten brytas ner i mindre enheter.

Vårdförbundet förhandlar med arbetsgivarna i kommuner och landsting om hur man ska utveckla verksamheten och vidareutveckla löneavtalet, så att man ska kunna få till ett avtal som stöder den lokala verksamheten bättre än det nuvarande avtalet.

– Eftersom kommissionen ska vara klar i augusti 1999 och förberedelserna inför nästa avtalsrörelse lite senare under hösten så är det det här året arbetet ska göras, säger Eva Fernvall. Ännu har ingen svaren, det är bara att hoppas att det har blivit tydligare nästa höst.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida