Personalen borde kallas hjältar

Trots att hälso- och sjukvården effektiviserats på ett framgångsrikt sätt har personalen inte fått beröm för det. I vilken annan bransch som helst hade de blivit kallade för hjältar, säger Roger Molin på Landstingsförbudnet.

25 mars 2004

Allt färre åstadkommer allt mer och med allt bättre resultat. Det hävdas i rapporten ”Utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård – en redovisning av hur sjukvården använder sina resurser”, som Landstingsförbundet presenterade i dag.

Enligt rapporten har vården sedan början av 1990-talet fått ta hand om ett ökar vårdbehov utan motsvarande resurstillskott och att man klarat det genom strukturförändringar som kraftigt förbättrat utnyttjandet av resurserna. Patienterna har därigenom kommit helskinnade genom den samhällsekonomiska krisen, åtminstone vad gäller den medicinska kvaliteten.

Men det har drabbat personalen. Detta eftersom de snabba omställningarna har försämrat arbetsmiljön och inverkat menligt på de anställdas engagemang och förtroende för sjukvårdssystemet.

? Utan tvekan har tempot stigit och belastningen ökat, säger Roger Molin, biträdande chef för Landstingsförbundets enhet för hälso- och sjukvårdspolitik.

70 000 färre

Roger Molin pekar bland annat på att antalet anställda under de senaste tio åren minskat med drygt 70 000 personer. Det innebär att 20 procent färre tar hand om allt fler och äldre patienter.

? Jag tycker det är ett bekymmer att personalen som gör ett så bra jobb inte får goodwill för det. I vilken annan verksamhet som helst skulle de kallas för hjältar, säger han.

Vidare ur rapporten:

? Under de senaste tio åren har den genomsnittliga vårdtiden minskat med 25 procent, samtidigt som allt mer utförs som öppenvård ? både vid sjukhus, i primärvården och som hemsjukvård

? 2001 var kostnaden för svensk sjukvård 2 270 dollar per invånare och år. I till exempel Tyskland ligger kostnaden på
2 808 dollar, i Frankrike 2 561, i Danmark 2 503, i Finland
1 841 och i USA 4 887 dollar.

? Sjukvårdens andel av BNP var 2001 i Sverige 8,7 procent, i Frankrike 9,5 procent, i Tyskland 10,7 och i USA 13,9 procent.

? Inom EU hade Sverige och Finland 2001 det lägsta antalet vårdplatser per invånare.

? Sedan slutet av 1960-talet har antalet kompletta akutsjukhus minskat från 115 till 60 och antalet vårdplatser vid sjukhusen från 120 000 till drygt 27 000. 

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida