Personligt: Lena Wettergren
Ålder 44 årKarriär sjuksköterska och doktor i medicinsk vetenskapFamilj man och två barn, 6 och 4 årSenast lästa bok Ture Sventon i LondonBästa tv-serien i år Angels in America
Nu väntar en treårig forskningstjänst hos Barncancerfonden för sjuksköterskan och forskaren Lena Wettergren. Hon ska ta reda på hur unga vuxna, som har haft cancer som barn, ser på livet; hur det har påverkats av sjukdomen, och vad de behöver av vården. Hon kommer att genomföra studien på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm, men också vara knuten till Louise von Essens forskargrupp vid Uppsala universitet.
– De är framstående inom psykosocial barncancerforskning i Sverige i dag. Eftersom jag vill lära mig mer och utvecklas som forskare är jag väldigt glad över att få samarbeta med dem.
Hur den här gruppen unga vuxna har det är för lite undersökt, säger Lena Wettergren.
För att mäta deras livskvalitet ska hon använda det instrument som hon har prövat i sina tidigare studier: en semistrukturerad intervjumetod som innebär att den tillfrågade själv väljer vilka områden som har betydelse för livskvaliteten och även värderar dessa områden. Några ska också intervjuas i fokusgrupper om möjligheterna till intimitet, att träffa en partner, sexualitet – att inleda ett kärleksliv. Det är avgörande frågor, särskilt för unga, poängterar hon.
– De går på kontroller under lång tid. Kanske finns det frågor vi borde ställa, som vi inte ställer, eller information som vi inte ger i dag. Utifrån deras berättelser kan vi förändra och utveckla den uppföljande vården för de här patienterna.
Lena Wettergren disputerade 2002 på en avhandling om livskvalitet hos patienter med maligna blodsjukdomar. Vägen från kliniskt arbete som sjuksköterska till forskning gick via psykosocialt arbete på hematologkliniken. Där höll hon på med ett projekt för att undersöka vilka patienter som behövde extra stöd, när hon mötte sin blivande handledare. Hon ville att Lena Wettergren skulle pröva ett kanadensiskt livskvalitetsinstrument som de översatte till svenska. Livskvalitet, som kan förefalla allmängiltigt, visade sig vara både komplicerat och svårt utifrån ett vetenskapligt perspektiv.
Efter disputationen knöts hon snabbt till Karolinska sjukhusets omvårdnadsakademi och till institutionen för omvårdnad vid Karolinska institutet. Där handleder hon kliniskt verksamma som vill ha stöd och hjälp med projekt, allt ifrån små utvecklingsarbeten till stora projekt som kan leda fram till en avhandling.