Pillermaskin sparar tid

För två av Helsingborgs lasaretts avdelningar är det slut på pillerdelning för hand. De flesta av patienterna får en färdigförpackad dos läkemedel från sjukhusapoteket.

Dygn för dygn kommer nya doser läkemedel som förpackats i sjukhusapotekets maskin. För sjuksköterskorna betyder det att pillerdelningen nu tar avsevärt kortare tid.

– I stället för att dela tabletter kan jag ägna mig åt patienterna. Inte minst under morgonarbetet deltar jag mer än förr, säger sjuksköterskan Anna Lindström på lungmedicinska avdelningen 45.

Även om det ibland kan bli en del extra pappersarbete efter ronden upplever hon att det även under eftermiddagarna och kvällarna blivit mer tid över för att hjälpa till ute på avdelningen.

Projektet inleddes för lite drygt två år sedan och är det första i sitt slag i Sverige. Ortopedavdelning 38 på Helsingborgs lasarett har hakat på. Så småningom är det tänkt att alla avdelningar på sjukhuset ska få sina mediciner via dosdispensering. Men först måste de digitalisera sina läkemedelsjournaler, en process som dragit ut betydligt mer på tiden än vad som var tänkt från början.

Dosdispenserat läkemedel är ingenting nytt inom svensk sjukvård. Inom primärvården omfattas redan i dag cirka 150 000 patienter av det så kallade Apodos-systemet, främst patienter inom åldringsvården. Så kallade Apodos-centraler packar dosdispenserade läkemedel i rullar som täcker läkemedelsbehovet 14 dagar framåt.

– Men detta är första gången något liknade har prövats i akutsjukvården där ordinationerna varierar från dag till dag, säger apotekaren och projektledaren Lina Mobärg som ansvarar för sjukhusapoteket Kärnans logistikutveckling.

– Å andra sidan har vi genom det här projektet kunnat konstatera att i genomsnitt 80 procent av alla ordinationer som görs på en internmedicinsk avdelning faktiskt är stabila under ett dygn.

På avdelning 45 finns 22 sängplatser och tolv sjuksköterskor under dagtid. Åtgången på läkemedel är stor. Patienterna är oftast svårt sjuka med en förhållandevis lång medelvårdstid på i genomsnitt åtta till nio dagar. Innan projektet startade gjorde sjuksköterskorna som på alla andra avdelningar, delade och kontrollerade själva alla mediciner som patienterna stod på.

Medicindelning stort stressmoment
– Det var naturligtvis ett stort stressmoment. Sjuksköterskorna blev ständigt avbrutna, av telefonen som ringde eller av personal som kom och ville ha svar på olika frågor. Till slut visste de knappt vad de hade lagt i medicinkopparna. För nya sjuksköterskor kunde det ta ett par timmar att dela upp tabletter, säger chefssjuksköterskan Gudrun Sonesson.

I dag sköts det mesta av medicinuppdelningen av dosdispenseringsmaskinen nere på sjukhusapoteket. Innehållet i påsarna granskas av en farmaceut som också kontrollerar att dosen inte är för hög och att inte olika läkemedel interagerar. Apotekets datasystem indikerar också om det ordinerats dubbelt i form av flera synonymer. Att innehållet i påsarna är korrekt ansvarar alltså apoteket för. Sjuksköterskan behöver bara kontrollera att det står rätt namn, födelsedata och ordination på påsen innan hon lämnar över den till patienten. Har någon ordination utgått måste hon kassera den. Hon får inte själv öppna påsen och dra ifrån några tabletter.

Inga nackdelar
Cirka 65 procent av alla läkemedel på avdelningen kommer i dag dosdispenserat: medicinerna för klockan 8, 12, 14, 17, 20 och för natten. På fredagar levereras samtliga mediciner som behövs för helgen. Den datoriserade läkemedelsjournalen lämnar alltid avdelningen klockan 12 på eftermiddagen. Ordinationer som görs efter detta klockslag måste sjuksköterskorna fortfarande dela upp på avdelningen.

Några nackdelar med att få tabletterna färdigförpackade i dospåsar kan Anna Lindström inte komma på. Förutom att det blir ganska jobbigt de få gånger systemet av någon anledning inte fungerar. Som i påskas. Då trilskades datasystemet och sjuksköterskorna fick gå tillbaka till det traditionella pillerdelandet. Efter att ha levt med det nya systemet i drygt två år har de förlorat lite av vanan. Plus att de normalt sett inte förvarar alla läkemedel på avdelningen längre.

På plan fyra, där avdelningen ligger, finns dock ett större gemensamt läkemedelsförråd för alla åtta avdelningar inom internmedicinska kliniken. Det är inrymt i en före detta tvåmannasal inne på neurologavdelningen. Det påminner om ett apotek i miniformat och innehåller det mesta i medicinväg (framför allt billiga synonymer) som behövs på en internmedicinsk avdelning, även lugnande preparat och narkotika. Här hämtar avdelningarnas sjuksköterskor vad som för tillfället behövs. När medicinerna inte längre används läggs de tillbaka i förrådet. De behöver inte skriva upp vad de tar (undantaget narkotika) och slipper rekvirera läkemedel från apoteket.

Påfyllning via autoorder
På en snurrbar hylla i ena hörnet av förrådet finns läkemedel som inte är upptagna på läkemedelslistan men som ändå beställts hem till patienter som behövt dessa mediciner. När patienterna skrivs ut och det finns läkemedel kvar placeras dessa på hyllan för att andra på kliniken ska kunna använda dem vid behov.

Förrådsrutinerna är till viss del automatiserade. Två gånger i veckan går apotekets personal igenom lagret med en streckkodsläsare. När uppgifterna förs över till datorn framgår vad och hur mycket som gått åt av varje enskilt läkemedel. På så sätt vet apotekspersonalen vad och hur mycket som behöver fyllas på.

När alla åtta avdelningarna fullt ut använder sig av den datoriserade läkemedelsjournalen är det tänkt att påfyllningen ska ske via så kallad autoorder. Då behövs inte streckkodsläsarna längre utan apotekets datasystem får automatiskt information om klinikens behov av påfyllning.

– Den stora fördelen med basförrådet är naturligtvis att vi slipper skriva hem läkemedel. Vi slipper också den stress som annars lätt uppstår när det saknas mediciner, exempelvis när det kommer in nya patienter på kvällar och helger, säger sektionsledaren Gun-Britt Holmqvist, som i praktiken lett arbetet med att införa det dosdispenserade systemet på avdelningen.

Höll på att ge upp
Från början var det ett pilotprojekt som varade i två månader. Enligt den enkätstudie som gjordes i samband med projektet upplevde samtliga sjuksköterskor att de fick mer tid över till patienter och anhöriga. Delningen gick fortare och var enklare, det var mindre stressigt och kändes säkrare.

Men sjuksköterskorna var inte positiva till allt. När systemet infördes var de inte vana vid datajournaler, vilket är ett måste för att systemet ska fungera på ett smidigt och säkert sätt.

– Det var så struligt ett tag att vi faktiskt var på väg att ge upp, säger Gudrun Sonesson.

Trots allt datakrångel tyckte sjuksköterskorna att fördelarna övervägde. Men fortfarande görs ordinationerna på papper för att i efterhand föras över manuellt till datorn.

– Det är läkarna som skriver ordinationerna. Hittills har de tyckt att det tar för lång tid att skriva in dem i datajournalen. Det är inte lika lätt som att skriva på papper, där de kan skriva i princip vad som helst. I datajournalen måste de följa vissa regler, vilket upplevs som speciellt krångligt vid ordinationer av injektioner och infusioner, säger Gun-Britt Holmqvist.

Efter sommaren ska även en avdelning på Lunds universitetssjukhus få sina läkemedel dosdispenserade enligt Helsingborgsmodellen. På tur står också Nacka Geriatrik ab i Stockholm.