Positivt med daglig vilostund för barnen på intensiven
Det fanns en hel del motstånd från början mot att införa en daglig vilostund på barnintensiven i Göteborg. Men snart kom positiva reaktioner från både vårdpersonal och föräldrar.
Efter många års arbete på natten på barn-iva vid Sahlgrenska sjukhuset/Östra började jag arbeta dagtid för tre år sedan. Jag upptäckte att det inte fanns en enda planerad lugn stund för barnen under dagens alla timmar. Röntgen, läkarronder, undersökningar, kontroller. Allt skedde på rutin och det spelade ingen roll om barnet precis hade somnat. Kontrollerna skulle göras varje timme och undersökningar när det passade personalen.
Våren 1995 var jag på studiebesök i Holland och när klockan närmade sig 12 började vårdpersonalen göra sina kontroller och stoppa om barnen. Gardiner drogs för och barnen fick sova.
Den lugnande känsla jag fick när gardinerna drogs för och det blev tyst på avdelningen gjorde att jag bestämde mig för att försöka införa något liknande på vår avdelning. Det blev inte så enkelt som jag hade trott. Jag hade svårt att få överordnade att förstå att det också på en iva-avdelning går att låta barnen vara i fred i en timme utan att den medicinska övervakningen kommer i fara.
Genom bullermätning (diagram 1), enkät till personal och föräldrar och observation inne på vårdrummen (diagram 2) kunde jag visa att: bullernivån på rummen sjönk under vilostunden, att nästan inga undersökningar förekom, att personalen inne på rummen inte störde barnen. Det vill säga de lyfte inte på täcket och tömde inga urin/dränageslangar i onödan. Dessutom var föräldrarna positiva till vilostunden.
Nu är vilostunden införd hos oss på barnintensiven sedan våren 1997 efter en försöksperiod på nio månader. Vilostunden infaller mellan klockan 12.00 och 13.00, och förlängs en halvtimme om situationen tillåter. Om ett barn behöver extra tillsyn på grund av ny extubation, instabilitet eller liknande hoppar vi över vilostunden på det rummet. Den medicinska säkerheten går alltid före!
I början var det svårt, speciellt för sjuksköterskor, att respektera vilostunden. Många börjar sitt arbete klockan 12 och efter rapporten vill de gärna gå in och titta till »sitt« barn. Nu har de flesta lärt sig att hitta uppgifter utanför patientrummen fram till klockan 13.
Barnsköterskor och undersköterskor avlöser varandra som tidigare inne på salen klockan 12.15. Överrapporteringen sker oftast lågmält. Är det nerdraget och tyst på rummet när man kommer in sänker man automatiskt sitt röstläge. Även läkarna har börjat respektera vilostunden. Ser de att gardinen är nerdragen går de inte in.
Så gott som alla föräldrar tycker att det känns bra att deras barn får en vilostund på dagen. Det får dem att känna att vi trots all teknisk utrustning ser deras barn som en individ, som precis som andra barn behöver sova middag efter en ansträngande förmiddag. Vilostunden ger dem dessutom tillfälle att lämna avdelningen en stund för att äta. Tidigare ville de inte lämna sitt barn. Det finns också föräldrar som gärna vill ta upp sitt barn under vilan för »då är det så tyst och inga obehöriga springer in och ut på rummet«.
Efter införandet av vilostunden har vi märkt en ökad förståelse bland personalen för barnens behov av vila och sömn. Tidigare skulle kontroller göras precis varje timme och hade man som sjuksköterska bestämt sig för att ta ett blodprov så gjorde man det, även om det innebar att man störde eller väckte barnet.
Barnsköterskan och sjuksköterskan planerar nu tillsammans så att kontroller och provtagning utförs vid samma tillfälle. De skyddar också »sitt barn« från att störas i onödan av annan personal. Läkarna kan numera tänka sig att diskutera ett barn utanför rummet när de ser att barnet sover.
De negativa känslor som fanns hos personalen när vilostunden infördes är borta. Nu hör vi ofta någon säga »vad bra det är med vilostunden«.
Den som är intresserad av ytterligare information får gärna kontakta mig på adress: su/bkö avdelning 28, Smörslottsgatan 1, 416 85 Göteborg. Telefon 031-343 45 28.
Diagram 1: Ljud registrerat på ett vårdrum med hjälp
av en dosimeter. Mätresultaten redovisas i diagrammet. PEAK=högsta uppmätta ljud under en minut, övre linjen. RMS=medelvärdet av det uppmätta ljudet under
en minut, nedre linjen.
Diagram 2: Redovisning av observationer på ett
vårdrum. Vid lyft på täcket och prat på rum har jag
tagit 10 vid antal gånger som max poäng vilket här
innebär att man störde barnet många gånger fler
och att det pratades mycket. När droppräknare, pulsoxymetern, respiratorn, övervakningsenhet eller
kuvös har larmat har jag registrerat detta under respek-
tive namn. Under avdelningsläkare, konsultläkare,
sjuksköterska, föräldrar/anhöriga, övrig personal har
jag registrerat antal gånger dörren har blivit öppnad
eller stängd av vederbörande.