PreHospen samlar forskarna

Socialstyrelsen efterlyser mer forskning kring ambulanssjukvård. På PreHospen i Borås förenas forskning, utbildning och kunskapsspridning inom prehospital akutsjukvård.

PreHospen är ett nationellt kunskapscentrum där lärarna  är både aktiva vårdare och akademiker som bedriver egen forskning. Centrumet arbetar nära verksamheten och idéer till kurser och projekt kommer ofta från vårdarna själva. Utbildningar, kurser eller temadagar skräddarsys för att passa såväl sjukvårdare som sjuksköterskor i ambulans.

På PreHospen pågår flera forskningsprojekt kring ambulanssjukvård. Tre av de sjuksköterskor som är doktorander där studerar ambulanssjukvården ur olika perspektiv.

Caroline Ahl har ett patientperspektiv i sin forskning. Hon har intervjuat 20 patienter om deras erfarenheter av att vårdas i ambulans.

? De ser det som en väldigt positiv upplevelse. Ambulanssjukvården upplevs mer positivt än övrig sjukvård, berättar hon.

Får uppmärksamhet
Att en del av patienterna har använt ambulansen mer av transportskäl än för att de behövt akut vård har ur deras perspektiv ingen betydelse, påpekar Caroline Ahl.

? De har ansett att de behövt hjälp, och ambulanspersonalen har mött deras behov.

På frågan om vad de är nöjda med svarar patienterna att de känt sig trygga, fått den uppmärksamhet de behövt samt att vårdarna verkat professionella.

Projektledaren Birgitta Sundströms forskning handlar om ambulanspersonalens vårdande kompetens och deras erfarenhet av att vårda. Under två månader har hon följt personal för att studera hur vårdandet i ambulans går till.

? De bedömer först situationen som helhet och sedan bedömer och anpassar de vården efter den enskilda patientens behov. Deras förhållningssätt präglas av följsamhet och kreativitet, säger Birgitta Sundström.

Ambulanspersonalen fokuserar på kontakten med patienten. De är först på plats och måste närma sig med försiktighet. När de går in i en patients hem ringer de först på, torkar av sig om fötterna och ser till att patienten inte behöver blottas mer än nödvändigt.

Det centrala för omhändertagandet inom ambulanssjukvården är respekten för människan. Men Birgitta Sundström har också funnit att det i deras arbete finns ett mått av ensamhet, och därmed utsatthet.

Lena Hjälte har ett folkhälsovetenskapligt perspektiv på sin forskning. Hon studerar hur resurserna används och ställer frågan: Åker rätt patient ambulans?

Kraftigt överutnyttjande
Det finns ingen svensk studie om hur ambulanssjukvården utnyttjas, men internationella studier visar att det förekommer ett kraftigt överutnyttjade. Och att det är ett växande problem, berättar Lena Hjälte. Den svenska ambulanspersonal hon möter känner igen problemet.

? Om ambulanssjukvården överutnyttjas finns det risk för en undanträngningseffekt, som kan innebära att svårt sjuka och skadade får vänta på grund av att ingen ambulans finns tillgänglig, säger Lena Hjälte.