Prickad för alltid

Systemet med erinran och varning är borttaget — men de gamla misstagen finns kvar i öppna register.

Kvinnan som ringer till Vårdfokus är nära gråten. Ett misstag för länge sedan gör att hon gång på gång får nej när hon söker arbete som sjuksköterska.

”Det är som ett yrkesförbud — jag får inga jobb för att jag har en varning som jag fick för flera år sedan. Hur länge finns pricken kvar egentligen?”

Svaret är: längre än om du hade dömts till böter i domstol. För om du har begått ett vanligt brott och får böter försvinner det ur belastnings­registret efter fem år. Men anmälningar och utdelade påföljder för misstag i vården finns kvar för gott i myndigheternas register.

Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, är den myndighet som i dag ansvarar för det gamla diariet över personal som anmälts i det tidigare systemet där man kunde få en erinran eller varning av Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Hos Ivo finns också nya anmälningar och pågående utredningar samt uppgifter om kritik, prövotid och indragna legitimationer.

Arbetsgivarna har blivit mer och mer noggranna med att kolla upp legitimerad personal innan någon anställs. Finns legitimation? Någon begränsning? Finns det någon aktuell anmälan? Eller en tidigare prickning? Allt går att ta reda på.

Ivo får 100—150 mejl om dagen som gäller personupplysningar för legitimerad personal. Vissa vill veta om det gjorts någon anmälan de senaste åren, andra begär uppgifter tio år bakåt i tiden och en del vill veta allt som går att få veta. Diariet sträcker sig ända tillbaka till 1980.

Vad betyder då en tidigare anmälan eller påföljd för möjligheterna att få jobb? Det beror på händelsen och hur arbetsgivaren ser på det.

Henrik, som vill vara anonym, har alltid varit öppen med det misstag som gjorde att han fick en erinran av HSAN för sju år sedan. Trots att han berättat om det vid anställningsintervjuer har han fått nya jobb — men han är fortfarande portad från landstinget.

Det som hände var att han gav en patient en morfindos för mycket. Läkaren hade skrivit ut behovsläkemedel och Henrik tolkade det som att nytt dygn började vid midnatt, i stället för att räkna dygnet från när läkemedlet gavs första gången.

— Det fick inga konsekvenser för patienten, men jag fick en erinran och lärde mig något av det som hände, berättar Henrik.

När beslutet kom från HSAN hade han ett vikariat på sjukhusets medicinmottagning i staden där han bor.

— Jag blev inkallad till ett möte där personalchefen påstod en massa saker om mig och anklagade mig för att vara otrevlig och ha dålig attityd. De sökte fel hos mig och ville till och med att jag skulle sluta direkt.

Sedan den dagen har han varit ”bannlyst” inom landstinget. Henrik tycker det är ofattbart att han blev stämplad utifrån en enskild händelse. Ett tag funderade han på att byta yrke helt och hållet, men valde till slut att söka sig långt bort i stället.

— Jag sökte jobb på ett större sjukhus i ett helt annat landsting och berättade helt öppet om den erinran jag fått. Det var inga problem för den chefen. Tvärtom, jag fick ett bra stöd och fick tillbaka mitt självförtroende som sjuksköterska, berättar Henrik.

Under de år som han pendlade till jobbet i storstaden läste han en specialistsjuksköterskeexamen inom äldrevård. Efter det fick han jobb på hemmaplan inom kommunal hemsjukvård och äldrevård.

— Jag trivs jättebra där jag är nu. Jag har fantastiska kolleger och fick en bra chef som vet vad som hänt och vad jag varit med om.

Henrik, som drabbades hårt till följd av den erinran han fick, tycker det är bra att det finns ett annat synsätt på hur misstag i vården ska hanteras i den nya patientsäkerhetslagen.

— Det är viktigare att titta på om det finns brister i systemet än att peka ut enskilda personer, så att man löser problemen och ser till att det inte händer igen, säger han.

Hur öppen ska man då vara vid en anställnings­intervju om man har en varning eller erinran med sig i bagaget?
— Om man söker nytt jobb behöver man inte berätta frivilligt, men om den potentiella arbetsgivaren ställer en direkt fråga om detta får man inte ljuga, säger Carita Fallström, förbundsjurist på Vårdförbundet.

Hon betonar också att det i grund och botten är bra att arbetsgivarna gör noggranna legitimationskontroller.

— En varning eller erinran kan vem som helst ha dragit på sig, men en indragen legitimation eller annan begränsning i yrkesutövandet är betydligt allvarligare.