Protesterna hjälpte inte – nya arbetsrätten antogs

Riksdagsbeslutet om ny arbetsrätt innebär sämre anställningstrygghet för många men ger bättre villkor för vikarier och deltidsanställda.

13 januari 1997

Trots alla protester från många fackförbund och trots en lång debatt med många kritiska inlägg antog riksdagen den 12 december regeringens förslag till förändringar i arbetsrätten. Därmed gäller redan från den 1 januari 1997 flera nya regler som kan få stora konsekvenser för Vårdförbundet SHSTFs medlemmar.

En ny anställningsform har inrättats, överenskommen visstidsanställning. En person kan anställas totalt tolv månader under en treårsperiod, i ett företag som är nyetablerat under 18 månader. Arbetsgivaren behöver inte motivera och kan ha fem personer samtidigt med den här typen av anställning.

Ger sämre trygghet
Den nya anställningsformen försämrar anställningstryggheten. En arbetsgivare kan komma ifrån regeln om att ha tillsvidareanställda och kan driva sin verksamhet år efter år med anställda som har en överenskommen visstidsanställning. Han kan också göra så här: först får en person ett vikariat, sedan får den personen fortsätta med motiveringen arbetsanhopning och sedan kan arbetsgivaren låta tjänsten övergå till ett års överenskommen visstidsanställning.

För stora arbetsgivare, till exempel landsting, torde den nya anställningsformen inte ha så stor betydelse, speciellt inte när det handlar om anställda med specialkunskaper. Men för små arbetsgivare, till exempel ett laboratorium med 5–10 anställda, kan det ge konsekvenser.

I det förslag som riksdagen antog sägs att en referensgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter och JämO ska utvärdera den nya anställningsformen samt att regeringen efter tre år ska redovisa erfarenheterna för riksdagen.

Sämre företrädesrätt
En annan ändring är att företrädesrätten till ny tjänst minskar från tolv till nio månader. Även den ändringen försämrar anställningstryggheten, inte minst tillsammans med överenskommen visstidsanställning. En arbetsgivare skulle kunna sätta i system att fortlöpande anställda personal på överenskommen visstidsanställning under tio–elva månader. Eftersom företrädesrätten begränsats till nio månader har den som slutat efter elva månader inga möjligheter att sedan kräva företrädesrätt när efterträdaren slutar elva månader senare.

Även reglerna för uppsägningstider har ändrats. I stället för att som tidigare grundas på arbetstagarens ålder gäller nu anställningstiden. Vårdförbundet SHSTF har inte protesterat mot den här förändringen. Förbundet menar att den gamla regeln kan ha gjort det svårare för äldre att få arbete. Arbetsgivare har till exempel dragit sig för att anställa en 50-åring eftersom hon direkt skulle få en så lång uppsägningstid som sex månader. De som kan drabbas negativt av förändringen är de som byter arbetsgivare ofta. Man kan säga att den nya regeln gynnar alla som stannar länge hos en arbetsgivare.

Bättre för vikarier
I fortsättningen blir det svårare för arbetsgivare att anställa vikarier. Riksdagsbeslutet innebär nämligen att den som varit anställd som vikarie i tre år eller mer under en femårsperiod blir tillsvidareanställd. Det spelar ingen roll för vem eller vilka man vikarierat, bara att man har vikarierat. Kravet är dock att vikarien själv måste anmäla att hon kommit upp i de tre åren. Gör hon det kan arbetsgivaren inte göra annat än acceptera att hon blir fast anställd.

Den här nya regeln är positiv för Vårdförbundet SHSTFs medlemmar eftersom många i dag går på det ena vikariatet efter det andra. För landstingen kan det bli problem. De tvingas nu planera sin verksamhet på ett annat sätt än tidigare och måste förmodligen begränsa antalet vikariat. Eftersom den här regeln till skillnad mot andra förändringar börjar gälla först vid sekelskiftet, har landstingen några år på sig att planera verksamheten.

Förtur för deltidsanställda
Ytterligare en förändring är positiv för Vårdförbundet SHSTFs medlemmar, rätten för deltidsanställda att få förtur till heltidstjänster. Om en arbetsgivare beslutar att inrätta en ny heltidstjänst måste han först fråga sina deltidsanställda om någon av dem vill ha den nya tjänsten innan han kan ta in en ny utifrån.

Men förändringen har en begränsning. Det är fortfarande arbetsgivaren som bestämmer om organisationsförändringar. Om han väljer att i stället inrätta en ny deltidstjänst finns det ingen heltidstjänst för tidigare deltidsanställda att kräva. Ytterligare en förändring innebär att en lokal klubb eller avdelning kan avtala om avvikelser från anställningsskyddslagen Las från den 1 juli 1997 utan tillstånd från centralt håll. Just den här förändringen är den som mötts av den kraftigaste fackliga kritiken eftersom många varit oroliga för att lokala klubbar inte ska klara av att stå emot avvikelsekrav från sina arbetsgivare. Vårdförbundet SHSTF anser inte att det blir några problem eftersom förbundet redan tidigare fört ner beslutsrätten till de lokala avdelningarna och tycker att det fungerar bra.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida