Val 2022

Psykiatrin blöder personal – då inför Dalarna vårdval för bup

Psykiatrin blöder personal – då inför Dalarna vårdval för bup
Anna Hermansson, psykiatrisjuksköterska, lämnar bup i Mora. Foto: Privat och ME.

Landets barn- och ungdomspsykiatri blöder på många håll. I flera regioner vill politiker nu täppa till såren genom att privatisera bup. Sedan vårdval infördes för bup i Dalarna har 48 medarbetare lämnat verksamheten. Psykiatrisjuksköterskan Anna Hermansson är en av dem.

Utarbetade psykiatrisjuksköterskor – slutkörd personal som känner att de saknar tid eller möjlighet att utföra sitt uppdrag. Vid barn- och ungdomspsykiatrin i Region Dalarna har en efter en av medarbetarna sagt upp sig under det senaste året.

Sedan vårdval för bup infördes i Region Dalarna för knappt ett år sedan har minst 48 medarbetare lämnat barn- och ungdomspsykiatrin, enligt uppgift från regionen. Hur många av dem som går över till det privat drivna bup, som drivs av Capio och startar först i höst, är oklart.

Anna Hermansson, psykiatrisjuksköterska. Foto: Privat

Anna Hermansson, psykiatrisjuksköterska vid Barn- och ungdomspsykiatrin i Mora, är en av dem som lämnat sitt arbete på bup för att börja arbeta som skolsköterska i kommunen.

– Jag kände att arbetsmiljön blev ohållbar. Bemanningen är inte tillräcklig, och då orkar man inte, säger hon till Vårdfokus.

Ett avgörande skäl var också att hon som specialistsjuksköterska, med över ett decenniums erfarenhet, endast fick ett lönepåslag på någon tusenlapp i lönerevisionen.

– Det kändes nästan som ett hån. En så liten löneförhöjning när jag redan hade en så låg grundlön. För mig var det sista spiken i kistan, då bestämde jag mig för att lämna bup, säger Anna Hermansson.

För mig var det sista spiken i kistan, då bestämde jag mig för att lämna bup.

Anna Hermansson, psykiatrisjuksköterska.

Från en grundlön på omkring 34 000 kronor (för 2021) fick hon på nya arbetet i kommunen i ett slag upp sin månadslön med 6000 kronor.

Men det är inte utan saknad hon lämnar bup.

– Jag tycker att det är ett jätteroligt jobb. Hade verksamheten skötts bättre och hade man varit mer rädd om personalen hade det inte behövt bli så här. Vi som jobbar här brinner för vår målgrupp. Men det går en gräns för vad man ska behöva ta emot. Samtidigt som det råder brist på sjuksköterskor får man signaler om att man är lätt att byta ut, säger Anna Hermansson, som nu är en av fem psykiatrisjuksköterskor som totalt finns kvar på bup i hela regionen.

Lön under rikssnittet

Också inom regionens vuxenpsykiatri har flera sjuksköterskor valt att säga upp sig, berättar Sofia Magnusson, som är psykiatrisjuksköterska där och lokalt skyddsombud för Vårdförbundet. Hon befarar att regionen kommer att tömmas ytterligare på sjuksköterskor, framför allt på grund av lönerna.

I Region Dalarna ligger en psykiatrisjuksköterskas snittlön i öppenvården omkring 34 000 kronor i månaden, vilket är under rikssnittet på drygt 37 000 kronor.

– Man får inte lön utifrån det patientansvar man har när man arbetar på en specialistmottagning. Regionpolitikerna borde satsa mer på lönerna, säger Sofia Magnusson.

”Bedrägeri att tro att höjd lön är lösning”

Något som Ulf Berg (M), regionstyrelsens ordförande i Dalarna, anser att de som styrande politiker redan gör.

Att skjuta till ett par tusen i lön och tro att man har löst problemet tror jag bara är bedrägeri.

Ulf Berg (M), regionstyrelsens ordförande i Dalarna.

Den politiska majoriteten i Region Dalarna, som styrs av M, C, KD, DSP (Dalarnas Sjukvårdsparti), L och MP, har under 2022 satsat 100 miljoner kronor på vårdpersonal i 24/7-verksamhet, där rekryteringsbehovet har varit stort.

Ulf Berg (M), regionråd Region Dalarna. Foto: Region Dalarna.

Ulf Berg medger dock att problem finns inom vuxenpsykiatrin, bup och habiliteringen.

– Men att skjuta till ett par tusen i lön och tro att man har löst problemet tror jag bara är bedrägeri. Jag tror inte att lösningen är att höja lönen, säger han till Vårdfokus, och betonar i stället arbetsmiljön.

– Om du har en bra lön men vaknar om morgon och tycker att det är skit att gå till jobbet, då tappar vi folk.

Som en del av en förbättrad arbetsmiljö nämner han bland annat regionens satsning på förkortad arbetstid för undersköterskor, som införs i september nu i år.

Men ska erfarna psykiatrisjuksköterskor inom regionen ha en lön under rikssnittet? Flera av dem väljer ju att sluta på grund av detta och regionen utarmas på personal.

– Vi har omkring 2400 sjuksköterskor i regionen, så vi klarar oss kortsiktigt. Men på sikt måste vi behålla och rekrytera, säger Ulf Berg, som tillägger att han generellt tycker att det ska synas i lönekuvertet att sjuksköterskor har flera års högskoleutbildning.

– Men när det gäller löner sköts de ju till stor del centralt i Stockholm, säger han.

Enligt Ulf Berg är vårdval för bup gynnsamt både för patienter och personal.

– Det blir en sund konkurrens, och är väldigt positivt att personal får fler arbetsgivare att välja på, säger han.

Nytt ersättningssystem med vårdval

Oppositionsrådet Elin Norén (S), håller inte med.

– Jag tycker inte att man borde ha infört vårdval, och man bör avskaffa det nu, säger hon till Vårdfokus.

Elin Norén (S), oppositionsråd, Region Dalarna. Foto: Privat

Risken med privatiseringen är att regionens bup-mottagningar nu utarmas på personal, menar Elin Norén, vilket nu redan sker vid mottagningarna i exempelvis Mora.

Men om regionen inte klarar att leva upp till sitt uppdrag, och personal vantrivs med arbetsmiljö och lön – vad ska man göra i stället?

– Patienterna inom bup ökar utan att resurserna ökat, så då måste vi kompensera för det. Det man har gjort och fortsätter göra är att köpa exempelvis utredningar externt. Men det är inte detsamma som att ha ett vårdval med fri etableringsrätt, säger Elin Norén.

Vårdvalet för bup är dessutom utformat på ett sätt som gör att patienter med stora besvär blir förlorare, resonerar hon, och tror att det kommer att leda till en mer ojämlik vård.

Man har byggt in en ojämlikhet i ersättningsystemet, som gör att de som behöver mycket hjälp inte blir lönsamma. Det kan gå emot den egna etiken att behöva jobba inom ett sådant system.

Elin Norén (S), oppositionsråd, Dalarna.

I det ersättningssystem som infördes för bup i samband med vårdvalet i regionen får man en fast ersättning för det som kallas vårdepisoder. Om en patient exempelvis har depression får man kanske en fast ersättning som går ut på att man ska göra ett tiotal besök. Men om en patient har svår problematik och skulle behöva 15 besök får man inte mer ersättning för det.

– Man bygger in en ojämlikhet i systemet som gör att de som behöver mycket hjälp inte blir lönsamma. Det kan gå emot den egna etiken att behöva jobba inom ett sådant system, säger Elin Norén.

I stället för att privatisera borde man rädda regionens blödande barn- och ungdomspsykiatri, anser hon, och tycker inte att den politiska majoritetens lönesatsning på 24/7-personal inom regionens vård räcker.

– Trots att syftet var gott skapade den satsningen en snedfördelning som gav effekten att många lämnade sitt jobb och bytte till dygnet-runt-verksamhet, säger hon, och framhåller att oppositionen därför vill satsa tio miljoner på löneökning även för andra grupper inom vårdpersonalen.

”Lös problemen i regionen först”

Även Marion Vaeggemose, avdelningsordförande för Vårdförbundet i Region Dalarna, ser privatisering av bup som fel väg för att lösa krisen inom regionens barn-och ungdomspsykiatri. 

Marion Vaeggemose ordförande, Vårdförbundet, Dalarna. Foto: Vårdförbundet.

Är det inte bra att vårdpersonal får fler konkurrerande arbetsgivare?

– Man borde i första hand ha skapat en handlingsplan och försökt komma tillrätta med problemen, bland annat via vårt nya samverkansavtal i regionen. Bup i regionen borde också få bättre lönestruktur. Först om man därefter inte kan lösa problemen, kan man lägga ut det på privat verksamhet, säger Marion Vaeggemose.

Att införa vårdval för primärvården är obligatoriskt för samtliga regioner. Regionerna kan däremot själva besluta om de vill införa vårdval för slutenvård, eller för delar av den. Att privatisera bup hör till undantagen i Sveriges regioner. Förutom Dalarna har Region Kronoberg nyligen infört vårdval särskilt för barn- och ungdomspsykiatrin.

I Region Västmanland vill Moderaterna, som är ett av oppositionspartierna, privatisera barn- och ungdomspsykiatrin med start år 2023, om de vinner regionvalet den 11 september.

I Region Skåne har den borgerliga majoriteten försökt införa vårdval inom bup, vilket resulterade i starka protester bland personal vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniker och patientföreningar.

Även i Region Stockholm vill Moderaterna införa vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin. Där organiseras barn- och ungdomspsykiatrin nu också om, så att större delar av verksamheten privatiseras.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida