Kvinnors hälsa

Rapport: Få vårdcentraler frågar om klimakteriebesvär

Rapport: Få vårdcentraler frågar om klimakteriebesvär
Vården som kvinnor får när de söker hjälp för klimakteriebesvär är ojämlik, enligt Socialstyrelsen. Arkivbild: Gettyimages

Många kvinnor är oförberedda på klimakteriet, informationen brister och den hjälp som erbjuds från vården varierar stort. Det konstaterar Socialstyrelsen som vill se nationella riktlinjer för att förbättra vården.

Frågar sjuksköterskan på vårdcentralen om klimakteriebesvär? Gör läkaren en gynundersökning? Erbjuder gynekologen samtalsstöd eller bara hormonbehandling?

Det här och mycket annat skiljer sig åt när kvinnor söker vård för klimakteriebesvär. Stora regionala skillnader beror på olika tillgång till exempelvis gynekologer och psykologer. Men framför allt behöver vården i stort mer kunskap om klimakteriet, mer samarbete och tydliga rutiner för hur kvinnor med klimakteriebesvär ska få hjälp. I dag slussas många runt mellan olika vårdgivare och förstår kanske inte ens att de är i klimakteriet.

Det är Socialstyrelsen som på uppdrag av regeringen utrett behovet av stöd, vård och behandling vid klimakteriebesvär.

För att skaffa sig en bild av hur kvinnor i Sverige upplever klimakteriet och deras möjligheter att få vård har Socialstyrelsen gjort en enkätundersökning bland 2000 kvinnor i åldrarna 50-59 år. Resultatet visar att nästan alla kvinnor får något slags besvär av klimakteriet. Värmevallningar och svettningar är vanligast. Men även sömnproblem, trötthet, nedstämdhet, värk i muskler, leder, rygg, och sexuella problem är vanliga.

Behov av kunskap och information

En tredjedel av kvinnorna som svarat på enkäten berättar att de inte alls var förberedda på att komma i klimakteriet och få problem. Bara en tiondel har svarat att de var väl förberedda.

– Vår undersökning visar att det behövs mer information till kvinnor om vad klimakteriet innebär. Många vill ha vägledning om hur de kan lindra besvären på egen hand. Om de egna insatserna inte räcker är det viktigt att kvinnor kan söka råd, stöd och behandling utifrån sina behov och svårighetsgrad av besvär, säger Christina Strååt, utredare på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Fakta om klimakteriet

  • Klimakteriet är en period som äger rum före och efter den sista menstruationsblödningen, menopausen. Klimakteriets längd kan variera från ett par månader till över 10 år och kan orsaka besvär kopplade till en minskad produktion av könshormonet östrogen.
  • Värmevallningar och svettningar samt torra och sköra slemhinnor i underlivet är de besvär som främst kopplas till de sänkta östrogennivåer som kännetecknar klimakteriet. Även sömnproblem, nedstämdhet, led-, muskel- och ryggvärk, trötthet samt sexuella besvär är vanliga.
  • Upplevelsen av klimakteriet är individuell. Behovet av behandling utgår från kvinnans upplevelse av hur livskvaliteten påverkas av besvären.

Källa: Socialstyrelsen

Myndigheten har också undersökt hur vården fungerar genom att gå på djupet i fem regioner och se hur vårdcentraler, gynekologiska mottagningar och barnmorskemottagningar arbetar med patientgruppen. Hormonläkemedel är den vanligaste behandlingen som erbjuds vid både gynmottagningar och på vårdcentraler. På vårdcentraler är det vanligare att kvinnor även kan få stöd för att exempelvis hantera stress och förändra sina levnadsvanor. Men skillnaderna är stora. Bara ett fåtal vårdcentraler har som rutin att fråga kvinnor i en viss ålder om klimakteriebesvär, vilket gör att problem kan missas och vården blir ojämlik, konstaterar Socialstyrelsen.

En majoritet av de gynmottagningar, vårdcentraler och barnmorskemottagningar som ingått i utredningen efterfrågar nationella riktlinjer. Primärvården och framför allt barnmorskemottagningarna vill ha mer utbildning om klimakteriebesvär.

Socialstyrelsens slutsats är att det behövs ett nationellt kunskapsstöd för att vården ska bli både bättre och mer jämlik för kvinnor i klimakteriet. Myndigheten pekar också på att primärvården borde ta ett samlat ansvar för patientgruppen, eftersom hela livet – både den fysiska och psykiska hälsan – påverkas i klimakteriet. Kvinnors behov är också väldigt individuella.

– Hälso- och sjukvården behöver ha likartade rutiner och primärvården bör kunna spela en mer central roll. Därför ser vi att det behövs ett nationellt kunskapsstöd med en helhetssyn på klimakteriebesvär, som tas fram utifrån från bästa möjliga kunskap om olika insatsers effektivitet. På så sätt kan kvinnor i landet få mer likvärdiga vårdinsatser, säger Björn Nilsson, enhetschef på Socialstyrelsen.

Fler resultat från Socialstyrelsen utredning

  • Nästan alla kvinnor har eller har haft något besvär i samband med klimakteriet. 60 procent har måttliga eller svåra besvär i form av värmevallningar och svettningar.
  • En majoritet av kvinnorna önskar riktad information från hälso- och sjukvården om klimakteriebesvär och om vad de kan göra själva för att lindra dem.
  • Det finns stora skillnader i kvinnors uppfattningar om risker med menopausal hormonterapi (MHT).
  • 44 procent av kvinnorna sökte råd eller vård inom hälso- och sjukvården. Av dessa vände sig 60 procent till en gynekologisk mottagning och knappt 30 procent till en vårdcentral. En mindre andel hade sökt vård på en barnmorskemottagning eller fått råd i samband med cellprovtagning.
  • Det finns en stor variation mellan de undersökta regionerna i hur råd, stöd och behandling för klimakteriebesvär erbjuds till kvinnor.
  • Både kvinnor och vårdpersonal vittnar om att kvinnor hänvisas mellan olika verksamheter och upplever att det är svårt att få en adekvat insats.
  • Förra året gjorde Socialstyrelsen en kartläggning som visade att uttag av förskrivna systemiskt verkande hormonläkemedel var vanligare i vissa delar av landet än i andra. Även andelen kvinnor som besökte en gynekolog för sina klimakteriebesvär varierade i landet.

Källa: Socialstyrelsen

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida