Regeringen stoppade norsk sjuksköterskestrejk

»Det är ett allvarligt ingrepp i den fria förhandlings- och strejkrätten.« Så kommenterar norska sjuksköterskeförbundets ordförande Bente G H Slaatten regeringens beslut att stoppa den strejk som pågått i över en månad.

Närmare 300 sjuksköterskor deltog när strejken inleddes den 22 januari och så sent som i mitten av februari hade den utvidgats till drygt 1 200. Ett nytt varsel hade lagts till den 19 mars. Meningen var att 1 437 sjuksköterskor på 29 sjukhus i hela landet då skulle vara borta från arbetet.

Nu blev det inte så. Den 6 mars ingrep regeringen och stoppade strejken. Motiveringen var att det finns risk för patienters hälsa.

Det norska sjuksköterskeförbundet nsf är mycket kritiskt till regeringens strejkstopp.

– Att vi kan stoppas med så få sjuksköterskor i strejk, bara fyra procent av sjuksköterskorna på sjukhusen, visar att grundbemanningen är på gränsen till vad som kan försvaras. Det visar också vilken nyckelroll sjuksköterskorna har, säger Bente g h Slaatten.

Bakgrunden till strejken är den organisationsförändring som genomfördes vid årsskiftet. Norska staten tog då över alla sjukhus som tidigare drivits av fylkena, de norska landstingen. De tidigare statligt anställda sjuksköterskorna hade högre lön och NSF krävde att sjuksköterskorna i de tidigare fylkesjukhusen skulle få samma lön, något som den statliga arbetsgivaren sa nej till.

Att regeringen stoppade strejken innebär att frågan nu lämnas över till den norska rikslönenämnden för beslut om lönehöjningarna. Normalt brukar det ta en till två månader innan det kommer och utgången är oviss.

Till skillnad mot i Sverige är det vanligt med regeringsingripanden vid bland annat sjuksköterskestrejker och att rikslönenämnden får bestämma över lönehöjningarna.