hot och våld

Regeringen vill se hårdare straff för brott mot vårdpersonal

Regeringen vill se hårdare straff för brott mot vårdpersonal
Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, välkomnar den nya lagrådsremissen om starkare skydd för vårdpersonal som utsätts för hot och våld. Foto: Ulf Huett och Getty Images

Regeringen vill skärpa straffet för brott mot vissa samhällsnyttiga funktioner där även vårdpersonal ingår. "Vi tycker att det här är bra. Vi ser att hoten och det fysiska våldet har ökat", säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

Vissa yrkesgrupper, där även Vårdförbundets medlemmar ingår, bör få ett starkare skydd i lagen, enligt regeringen. Det rättsliga skyddet ska motsvara samma som poliser har i dag genom bestämmelserna som gäller hot och våld mot tjänsteman.

Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, välkomnar den nya lagrådsremissen. Hon har själv upplevt flera hotfulla situationer som sjuksköterska i akutverksamhet, berättar hon.

– Jag har bland annat varit med om att en narkotikapåverkad man kom emot mig. Men han slog näven i en glasruta i stället när jag duckade. Då frågade jag om jag kunde hjälpa honom, och det fick jag.

Allt hotfullt var plötsligt borta, minns Sineva Ribeiro och lägger till:

– Många av oss har liknande erfarenheter.

En ny undersökning från Vårdförbundet visar att allt fler medlemmar drabbas av hot och våld. År 2018 hade 36 procent råkat ut för muntliga hot på arbetsplatsen. Fyra år senare var motsvarande siffra 43 procent.

– Vi har sett en förändring. Ökar våldet i samhället i stort ökar det även i väldfärdsyrkena. Förr fanns det en uppfattning om att man inte hotar en bil med ett rött kors på. Men så är det inte längre.

Skärpta straff räcker inte

Enligt Sineva Ribeiro är det en viktig markering från samhällets sida att det inte finns någon acceptans för brott mot vissa yrkesgrupper.

Räcker det då att skärpa straffen för att få till en förändring?

– Nej, det är inte hela lösningen. Arbetsgivaren måste också jobba mer förebyggande och se till att allt som händer anmäls – alla tillbud och alla hot. Vi måste känna oss trygga på jobbet.

Samma skydd som poliser

I regeringens förslag ingår att utövare av vissa samhälls­nyttiga funktioner ska få mot­svarande förstärkta straff­rättsliga skydd som till exempel poliser har i dag genom straff­bestäm­melserna om våld eller hot samt förgripelse mot tjänste­man. Det handlar om hälso- och sjukvårds­personal, social­tjänst­personal, räddnings­tjänst­personal och utbildnings­personal inom skol­väsendet och högskolan. Läs mer här.

Sedan januari 2020 har blåljusverksamhet redan ett stärkt skydd genom att brottsrubriceringen ”blåljussabotage” infördes i brottsbalken. Vårdförbundet var positivt till förändringen men undrade redan då varför inte fler yrkesgrupper kunde omfattas, något Vårdfokus tidigare har rapporterat om.

De nu föreslagna lagändringarna väntas träda i kraft den 1 augusti 2023 och bygger på en överenskommelse mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Vad är en lagrådsremiss?

Innan regeringen lämnar en proposition till riksdagen skickar regeringen vanligtvis ett utkast av den, en så kallad lagrådsremiss, till Lagrådet.

Lagrådet kontrollerar att det nya lagförslaget inte kolliderar med eller strider mot grundlagen eller någon annan lag.

Källa: Regeringen

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida