yrkesansvar

Rekordmånga sjuksköterskor blev av med legget 

Rekordmånga sjuksköterskor blev av med legget 
Antalet indragna legitimationer har nått en ny rekordnivå. Störst är ökningen bland sjuksköterskor. Foto: Mostphotos

Under förra året återkallades 108 legitimationer från vårdpersonal – 44 av dem från sjuksköterskor eller barnmorskor. Grov oskicklighet och uppenbar olämplighet är de orsaksgrunder som ökar mest. Toppnoteringen beror främst på att tillsynen blivit mer omfattande.

När HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, väljer att dra in legitimationen eller beslutar om prövotid är det ofta allvarliga förseelser som ligger bakom. Det kan handla om brottslighet, missbruk, sjukdom eller uppenbara kunskapsbrister som innebär en fara för patienterna.  

Vårdfokus har gått igenom siffror från HSAN för perioden 2015–2021. För samtliga yrken har antalet indraga legitimationer per år ökat stadigt, från 34 till 108. Under samma period har antalet beslutade prövotider ökat från 30 till 74, med en toppnotering på 87 år 2020.  

Sjuksköterskor och barnmorskor står för den största ökningen av återkallade legitimationer (se grafik). Även antalet beslut om prövotid har ökat kraftigt i denna grupp, men en liten minskning sågs förra året efter toppnoteringen 2020. 

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

Utökad omvärldsbevakning

Ett ärenden kan landa hos HSAN på olika sätt, men det allra vanligaste är att det kommer från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Marie Åberg, avdelningschef på Ivo, berättar att deras upplysningstjänst förstärktes med en anonym tipsarfunktion på nätet för några år sedan. Det har gjort det lättare för både allmänheten och personal att påpeka brister inom vården.  

Marie Åberg, avdelningschef på Ivo
Marie Åberg, avdelningschef på Ivo. Foto: Sofia Runarsdotter

Samtidigt har apoteksanställda och arbetsgivare fått utbildning och information om att de är skyldiga att anmäla patientsäkerhetsrisker. De står för den stora massan av anmälningar, som dessutom ökar i snabb takt. Ivo kan även få reda på patientsäkerhetsrisker genom medier samt domar som skickas från Domstolsverket.  

– När vi får signaler om att någon äventyrar patientsäkerheten startar vi en utredning. Vi inhämtar uppgifter från bland annat arbetsgivare, vårdkontakter och journaler. Om vi bedömer att det finns skäl för åtgärder ska det anmälas till HSAN. Eftersom vi har utökat vår omvärldsbevakning rejält, samtidigt som fler personer har legitimation, blir resultatet fler ärenden hos både oss och HSAN, säger Marie Åberg. 

Egen begäran vanligt

Under många år var egen begäran om indragen legitimation den vanligaste orsaken. Det kan finnas en viss taktik i det, menar Susanne Billum, jurist och ordförande i HSAN. 

— Många har på något sätt väckt Ivos intresse eller står redan under utredning. Om de ansöker om indragning försvinner ärendet lättare och utan uppmärksamhet, vilket de kanske tycker är skönt. Efter en tid kan de begära att återaktivera legitimationen, eller egentligen att få en ny legitimation. Då ansöker man hos oss, inte hos Socialstyrelsen. 

112 procent fler ärenden hos HSAN 

HSAN inrättades 1980 och är sedan 2011 en nämndmyndighet. Frågorna prövas efter anmälan av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, eller efter ansökan av den yrkesutövare som saken gäller. Även riksdagens ombudsmän, JO, och Justitiekanslern har rätt att göra anmälan. HSAN:s beslut kan överklagas till förvaltningsrätten i Stockholm. 

Under åren 2015–2021 ökade antalet inkomna ärenden hos HSAN med 112 procent, från 140 till 297. Flest anmälningar kommer ifrån Ivo, deras yrkanden till HSAN har ökat från 95 till 225 under den aktuella perioden. 

Frågor som HSAN prövar är: 

  • prövotid 
  • återkallelse av legitimation eller annan behörighet att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården 
  • indragning eller begränsning av förskrivningsrätt 
  • ny legitimation eller annan behörighet 

I medier lyfts ofta fall där vårdpersonal gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Här kan nämnas en sjuksköterska som i höstas dömdes till fyra års fängelse för tre våldtäkter mot patienter på Gävle sjukhus. När hovrätten tog upp fallet i februari i år sänktes straffet till tre och ett halv år, med hänvisning till att sjuksköterskan förmodligen kommer straffas ytterligare i form av avsked och återkallad legitimation.  

”Hovrätten bedömer att skälig kompensation motsvarar en reduktion av straffvärdet med sex månader”, skriver rätten i domen. 

Allvarliga brister hos yrkesutövaren

Allvarlig brottslighet står dock för en relativt liten del av de fall där vårdpersonal fått sin legitimation indragen. Under de senaste åren har i stället ”uppenbar olämplighet” och ”grov oskicklighet” ökat mest som grund. Marie Åberg på Ivo säger att det inte finns några tecken på att personalen gör fler misstag generellt, inte heller att utbildning eller introduktion skulle ha försämrats över tid. Det pressade läget i vården påverkar endast marginellt antalet beslut.  

– Olyckor kan alltid ske i vården, och risken för det ökar givetvis när det är pressat. Det tar vi höjd för när vi startar en utredning. Den legitimerade har möjlighet att ge sin förklaring till vad det är som har skett och varför. Oftast handlar det inte om en enskild händelse, utan om att personen har så stora kunskapsbrister att patienterna inte får en god och säker vård, säger Marie Åberg. 

Utbildade i andra länder

Susanne Billum håller med och konstaterar att det huvudsakligen handlar om att tillsynen blivit mer omfattande, och då uppmärksammas fler fel. Men hon tror att det finns ytterligare en förklaring till att antalet fall av oskicklighet har ökat. Det gäller den personal som utbildats i andra länder, vilket främst handlar om sjuksköterskor och läkare utbildade i andra EU-länder.  

– I normala fall genomgår de en valideringsprocess och får lära sig både svenska och svensk sjukvård. Men det verkar inte alltid räcka, vi har många fall där Ivo upptäckt rejäla kunskapsbrister. Jag tror det skulle vara bra om Socialstyrelsen fick rätt att i vissa fall föreskriva längre provtjänstgöring innan de godkänner en legitimation, säger Susanne Billum. 

Vanligare med prövotid för yngre

Det finns inga uppgifter om ålder och yrkeserfarenhet för dem som blir av med legitimationen. Men Susanne Billums erfarenhet är att de flesta jobbat ganska många år och är äldre. Hon menar att det är vanligare att yngre först sätts på en prövotid, eftersom de förväntas ha större möjlighet att ”skärpa till sig”.  

– Hoppet om bättring är inte lika stort för dem som hållit på i årtionden på samma vis. Dessutom kan äldre ha sjukdomar av olika slag som ger kognitiva besvär och som leder till att de gör fel, säger Susanne Billum. 

Totalt sett läggs det fler yrkanden om prövotid än om indragen legitimation. Ändå är det vanligare att legitimationen dras in. Det beror på att Ivo ofta lägger två yrkanden, om det första yrkandet om deslegitimering faller kan det ändå bli aktuellt med prövotid.  

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

Sjukdom och misskött prövotid

När det gäller prövotiderna är ”sjukdom eller liknande” den överlägset vanligaste orsaken.   

– För sjuksköterskor handlar det oftast om att de stulit läkemedel på arbetsplatsen, eller att de på grund av annan sjukdomsproblematik inte kan sköta sitt jobb. De får prövotid, men tyvärr missköter många den och då dras legitimationen in, säger Susanne Billum. 

En annan vanlig orsak till prövotid för samtliga yrkesgrupper är brottslighet. Det kan bland annat handla om dataintrång. 

– Är du inte involverad i patientens vård har du inte rätt att titta i journalen. En del verkar inte kunna motstå frestelsen eller har glömt vad lagen säger. Men här brukar det oftast bli bättre efter en prövotid, säger Susanne Billum. 

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida