Rökningen är vårdens stora problem

Rökning dödar 8 000 svenskar varje år och de dör i genomsnitt 20 år i förtid. Också hos nyfödda är rökning den enskilt viktigaste orsaken till död och sjukdom som går att förebygga.

I Sverige har andelen dagligrökare sjunkit till 19,6 procent. Men de tobaksrelaterade sjukdomarna kommer att vara nästa sekels största problem och de största utmaningarna för läkarvetenskapen att ta itu med, konstaterade läkarna på seminariet »Nikotin – lust och lidande«.

En epidemiologisk studie i Norrbotten visar att många fler rökare än man hittills trott lider av kronisk obstruktiv lungsjukdom (kol) och att den ökar i takt med antalet år som rökare. Två procent av rökarna under 45 år lider av kol. Vid 70 års ålder har procentsatsen stigit till 50.

Kvinnor går ofta över till att röka light-cigaretter i tron att de är mindre farliga. Men för att få i sig samma nikotinkick som tidigare drar rökaren djupare bloss så att röken stannar längre tid i lungorna.

Amerikanska forskare har nyligen visat att efter 60 års ålder är risken för lungcancer dubbelt så stor hos kvinnor som hos män, och i en engelsk studie bekräftas sambandet mellan rökning och leukemi.

Att frivilligt intag av en drog blir till ett tvång beror troligen på att det leder till gradvisa neuroadaptiva förändringar i hjärnan som ökar känsligheten i hjärnans belöningssystem och därmed risken att utveckla beroende. Det kan förklara återfall, också de som sker efter långt uppehåll.

Korsberoende
Om råtthannar får välja fritt mellan vatten och sexprocentig sprit som dagligt vätskeintag visar studier att var tionde hanne väljer att ta 60 procent av vätskeintaget som sprit. Det är samma siffra som antalet beräknade alkoholister i Sverige.

Men när medelkonsumenten hos råttorna fått nikotin i 30 dagar ökade också deras benägenhet att dricka alkohol. Liknande korsberoende sker mellan i stort sett alla droger som människor missbrukar. Även stress ökar risken för drogberoende.

Studier visar att oavsett socialklass är risken större att börja röka om man bor i ett socialt belastat område än om man bor i ett område utan problem.

Kvinnors rökning under graviditet påverkar fostret på många sätt: spontana aborter, plötslig spädbarnsdöd, risk för inlärningssvårigheter, beteende- och uppmärksamhetsstörningar, liksom ökad förekomst av astma hos det ettåriga barnet. Genom att modern och fostret har gemensam blodcirkulation utsätts fostret för tobakens skadeämnen i lika hög grad som modern. Redan vid fostervecka 4-5 finns det många nikotinreceptorer i hjärnan. Eftersom antalet sedan sjunker under hela livstiden tycks receptorerna spela en viktig roll i hjärnans utveckling.

Också låga koncentrationer av nikotin kan ge effekt på fostrets hjärna. Därför är nikotinplåster som ger kontinuerlig nikotintillförsel dygnet runt olämpliga för blivande mödrar.                

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida