Roya bytte till jobb i Danmark – fick lönelyft

Roya Ahmadi, biomedicinsk analytiker, bytte inte jobbet i Helsingborg mot arbete i Danmark för lönens skull. Men det gav henne ett rejält lönelyft - och kortare arbetstid. "Erfarenhet spelar större roll i lönesättningen i Danmark. Det är inget jag måste förhandla mig till, få huvudvärk över eller diskutera med min chef om ", säger hon.
Om morgonen tar Roya Ahmadi färjan med bilen över sundet, från Helsingborg till Helsingør, för att sedan köra vidare till sitt arbete vid ett sjukhuslaboratorium i Danmark (i och med att hon är ny på arbetet vill hon inte gå ut med sjukhusets namn).
Roya Ahmadi, som under åtta år jobbat som biomedicinsk analytiker på kemlab vid Helsingborgs lasarett, började sitt nya arbete i Danmark i april i år, och stortrivs.
Det var inte alls missnöje med lönen som fick henne att söka sig bort från sitt arbete vid Helsingborgs lasarett, betonar hon. Men hon hade börjat uppleva jobbet som enformigt samtidigt som hon arbetade under hög press, och kände att det var dags att byta miljö för att utvecklas.
– Men det är klart att lönen betyder en del, det ska vara värt besväret att pendla, säger Roya Ahmadi, när hon möter Vårdfokus vid färjan intill kajen vid Hamntorget i Helsingborg.
Efter 17 års erfarenhet i yrket känner hon nu också att hon äntligen belönas för sin insats.
– Erfarenhet spelar större roll i lönesättningen i Danmark. Det är inget jag måste förhandla mig till, få huvudvärk över eller diskutera med min chef om, säger Roya Ahmadi medan färjan makligt rör sig ut mot bukten med den danska flaggan vajande i aktern.
Fast lönetrappa
För offentligt anställda biomedicinska analytiker vid sjukhusen i Danmark gäller ett tarifflönesystem, där arbetsgivaren måste följa särskilt fastställda lönesteg (”trin”), som höjer lönen utifrån erfarenhet.
I Sverige beror lönesättning i mycket högre grad på hur du presenterar dig för cheferna.
Roya Ahmadi, biomedicinsk analytiker.
När man samlat åtta års arbetslivserfarenhet stiger man automatiskt till ”lönetrin 6”.
Med pensionstillägget innebär det en lön på 34 319 kronor i månaden (motsvarande omkring 47 788 svenska kronor).
– I Sverige kan man få jobba lika många år och ha lika hög belastning. Men vill du ha höjd lön måste du kunna framföra det på rätt sätt för din chef. Lönesättningen sker individuellt och beror i mycket högre grad på hur du presenterar dig för cheferna, säger Roya Ahmadi. Något som hon menar kan skapa grogrund för konflikt och känsla av orättvisa.
Fakta: Så mycket tjänar biomedicinska analytiker i Danmark
I Danmark är ingångslönen för en nyutexaminerad biomedicinsk analytiker 26 683 danska kronor (37 158 svenska kronor).
Därtill kommer ett pensionstillägg, som gör att den samlade bruttolönen blir 30 328 kronor i månaden (42 231 svenska kronor).
När man samlat åtta års erfarenhet stiger man automatiskt till "lönetrin 6". Med pensionstillägget innebär det en lön på 34 319 kronor i månaden (motsvarande omkring 47 788 svenska kronor).
När man samlat tio års erfarenhet får man, utöver lönenivå 6, ett tillägg på 1730 (ca danska kronor i månaden (2410 kr), vilket med pensionstillägget inräknat ger 36 285 kronor i månadslön (50 523 kronor)
Generella löneökningar sker också i treåriga avtal, och beloppet i de olika lönestegen kan regleras 1-2 gånger per år.
I Sverige låg medellönen för biomedicinska analytiker som jobbar i region i Sverige på 34 416 kronor år 2021.
För privat sektor var motsvarande medellön 37 687 kronor.
Källa: Danske Bioanalytikere, dbio-Hovedstaden och Vårdförbundet.
37-timmarsvecka
Trots kostnader för pendling och bensin har hon ändå mycket mer kvar i fickan vid månadens slut än när hon arbetade i Sverige (hon vill inte offentliggöra hur mycket).
Roya Ahmadi har tidigare erfarenhet av att arbeta i Danmark, det var också där hon utbildade sig till biomedicinsk analytiker.
När hennes barn var små sökte sig familjen till Sverige och Helsingborg. Hennes döttrar, som nu är äldre, 14 och 20 år, uppmuntrade henne att återigen börja arbeta i Danmark.
Utifrån samtal med svenska kollegor, även med sjuksköterskor, som pendlar från Sverige till Danmark, är lönen ett starkt skäl till att de har sökt arbete på andra sidan sundet, berättar Roya Ahmadi.
Den flexibla arbetstiden är ännu ett skäl. Som biomedicinsk analytiker i Danmark har man 37-timmarsvecka. Medan Roya Ahmadi i Sverige slutade arbetet vid 16- 17-tiden, är hennes arbetsdag numera över klockan 15 (hon börjar klockan 7.30).
– Flexibel arbetstid är mycket bättre för stresshantering, säger hon.
Tarifflöner togs bort
Kristian Hjertén, avdelningsordförande, Vårdförbundet i Uppsala, håller med Roya Ahmadi om att löneförhandling i Sverige kan bli väldigt individfokuserad.
Med sifferlösa avtal har vi möjlighet att nå mycket högre kollektivt när det gäller löneökning.
Kristian Hjertén, avdelningsordförande, Vårdförbundet Uppsala.
Det tariffliknande system de har i Danmark, där lönen sätts utifrån nivåer har tidigare funnits för Vårdförbundets yrkesgrupper innan Vårdförbundet i slutet av 1980-talet drev igenom sifferlösa avtal, berättar han för Vårdfokus.
– Vi såg som fackförbund att vi vinner mer på att ha sifferlöst avtal, och som kollektiv får vi en bättre löneutveckling än märket på 2 procent, säger han, och påpekar att flera fackförbund följde samma linje. Tarifflönerna var svåra att höja i sig. Med sifferlösa avtal har vi möjlighet att nå mycket högre kollektivt när det gäller löneökning.
Visst, det kommer alltid finnas medlemmar som får sämre löneutveckling i ett sifferlöst avtal, konstaterar Kristian Hjertén.
– Det ligger en del ansvar på individen att kunna lägga fram argument, det är därför Vårdförbundet har sådant som lönecoachning, säger han.
Hänger det systemet inte mycket på självförtroende, hur väl man framhäver sig, eller på enskilda personers tyckande?
– Visst, den risken kan absolut finnas. Det är därför vi har en löneöversyn för att kunna motarbeta lönediskriminering. Ser vi att det finns viss grupp bland våra medlemmar som man inte satsar på, kan vi ta upp det på central nivå, säger Kristian Hjertén.
Vad är problemet med tarifflöner?
– Problemet är hur vi definierar till exempel erfarenhet, huruvida det handlar om arbetsinsats eller antal år i yrket. En del av vårt avtal säger ju att vi ska ha en individuell och differentierad lönesättning. Lön blir då ett incitament för att du ska prestera. Har du tarifflöner skär det bara rakt igenom.
I dag råder brist på biomedicinska analytiker i en majoritet av Sveriges regioner.
Lönenivån för biomedicinska analytiker i Sverige behöver ändå höjas, anser Kristian Hjertén.
– Politiker måste skjuta till pengar för locka biomedicinska analytiker att vara kvar och skapa en arbetsmiljö som är dräglig att jobba i. Samma möjlighet till kompetensutveckling som finns för sjuksköterskor bör också finnas för biomedicinska analytiker, säger Kristian Hjertén.
Dansk kommitté går igenom löner
Stor brist på biomedicinska analytiker råder även i Danmark, enligt Martina Jürs, vice ordförande i den danska yrkesorganisationen Danske Bioanalytikere. För närvarande ligger den bristen på 15-20 procent i Danmarks fem sjukvårdsregioner, berättar hon för Vårdfokus.
Även där försöker man ibland lösa bristen med annan vårdpersonal, vilket ökar pressen på de legitimerade biomedicinska analytikerna, uppger hon.
Lönen borde dock ligga högre även i Danmark, om den ska motsvara den kompetens och utbildning som biomedicinska analytiker har, anser Martina Jürs.

Just nu har man i Danmark tillsatt en lönekommitté, som avslutas i november, och där man ska titta på alla offentliga löner i Danmark.
”Jag förväntar mig att den ska leda till en höjd lönenivå särskilt för dem inom sjukvårdssektorn, som biomedicinska analytiker, barnmorskor och sjuksköterskor”, skriver Martina Jürs i ett mailsvar till Vårdfokus.
Hemma på båda sidor
Visst kan det vara hög arbetsbelastning även vid sjukhuslaboratoriet i Danmark, konstaterar Roya Ahmadi.
– Vid större sjukhus finns alltid en viss press när det gäller vårt yrke.
En viss automatisering, som exempelvis elektroniska remisser, underlättar dock jobbet, utan att för den skull ersätta biomedicinska analytiker.
I Sverige får nyutbildade biomedicinska analytiker snart samma lön som dem som jobbat i 20 år. Det kan vi inte acceptera.
Roya Ahmadi, biomedicinsk analytiker.
Är det något du saknar från ditt arbete i Sverige?
– Mina kollegor, men dem har jag kontakt med ännu.
Även hennes man arbetar i Danmark, så de pendlar tillsammans, men än så länge har familjen dock inga planer på att flytta dit.
– Både Sverige och Danmark är hemma för mig, säger Roya Ahmadi.
För att göra något åt den växande bristen på biomedicinska analytiker i Sverige kunde man bland annat införa liknande lönesteg som i Danmark, anser hon.
– Här i Sverige får nyutbildade biomedicinska analytiker snart samma lön som dem som jobbat i 20 år. Det kan vi inte acceptera. Då känner man sig inte uppskattad.