Rubrik saknas.

»Ni får absolut inte komma hit!« Min dotter var på kollo, i den ålder när föräldrarna är som allra mest pinsamma. Vi åkte ändå.

Det var besöksdag och vi visste inte hur vi skulle bli mottagna, efter flera telefonsamtal där vi fick helt klart för oss att vår närvaro skulle uppfattas som ytterst besvärande. »Ingen annan förälder kommer.«

Av olika skäl blev vi försenade och dök upp först en timma efter att besöksprogrammet hade börjat. Då stod dottern
med sin kompis vid parkeringsplatsen. »Ni är inte kloka, vi har väntat här jättelänge, varför är ni så sena?«

Alla föräldrar hade kommit. Under flera timmar visade barnen stolt upp kollots alla förträffligheter.

Föräldraskapet är en fantastisk berg- och dalbana som inte följer några regler.

Så många gånger man hade önskat sig stöd från någon erfaren person. Någon som mitt i all krånglighet kunde säga: »Det är helt normalt. Bara finns där och ta ditt vuxenansvar. Stå upp för det du tror på och ge barnen kärlek och tid.«

Dagens debatt om barns och ungdomars villkor är motsägelsefull. Samtidigt som den psykiska hälsan försämras, missbruket och självmordsförsöken ökar, så talas det om »curlingföräldrar« som överbeskyddar sina barn.

Barn kan tala med sina föräldrar på ett helt annat sätt än tidigare generationer kunde, samtidigt som det ropas efter fler psykologer och kuratorer.

De flesta ungdomar klarar sig igenom sina tonår och blir starka, kloka vuxna, trots åren av osäkerhet och kroppsfixering. Samtidigt som utslagningen ökar.

Verkligheten är som vanligt sammansatt och svår att fånga. En tydlig förklaring till den splittrade bilden är dock att klassklyftor och segregering ökar.

Det finns ett ökande antal barn som skulle ha stor nytta av samhällets stöd, redan från småbarnsåren.

På försommaren presenterade tre statliga myndigheter rapporten Tänk långsiktigt som tydligt visar hur mycket samhället skulle tjäna på att satsa förebyggande. En missbrukare kan kosta 15 miljoner kronor under sin livstid. Den summan skulle räcka till föräldrautbildning för 6 900 barns föräldrar.

Ett enkelt samband, men så svårt i praktiken. Det krävs politiskt mod att satsa långsiktigt när siktet inte räcker längre än till årets budget.

Tänk långsiktigt refereras i den kunskapsgenomgång som Vårdförbundet presenterade under politikerveckan i Visby, rapporten Måste barn och unga bli sjuka för att få vård? (läs vidare sidan 30-32).

Rapporten visar att det finns mycket kunskap om barns och ungdomars hälsa, även om det behövs mer forskning. Man vet också att förebyggande arbete ger resultat. Men resurser och samverkan saknas.

»Nånannanismen« användes flitigt som begrepp under politikerveckan i Visby. Myndigheter hänvisar till varandra, föräldrar till skolan, skolan till föräldrarna.

Det kan inte fortsätta så. Alla måste se sitt ansvar.

 

MISSA INTE…
…Vårdförbundets rapport Måste barn och unga bli sjuka för att få vård?. Den finns att hämta på www.vardforbundet.se

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida