Rubrik saknas.

»Jag har tänkt på det där du sa om gummibandet, att jag bara tänjde och tänjde på mig själv. Det är inte klokt men så var det.«

En dag i veckan arbetar jag med folk som är utbrända eller utmattade. När vi började prata ville hon ha min hjälp med att kunna tänja gummibandet, sig själv, som förut. Det enda problem hon hade var att det inte gick att tänja lite till just nu. Kunde vi bara fixa det så skulle allt bli bra.

Utmattningsdepression och utbrändhet har blivit till en folksjukdom och av våra mest sålda läkemedel behandlar de flesta livsstilsrelaterade sjukdomar.

Men varför drabbas vissa människor av utbrändhet eller utmattning? Visst är det komplext. Visst ska man akta sig för generaliseringar. Men ofrånkomligen handlar mycket om att ha gränser eller inte. Alla får inte fatt i sin rätt att sätta gränser. Det har sin upprinnelse tidigt i livet. På något sätt uppfattar vi som barn det som att vi måste stötta omgivningen. Vi kan rädda oss själva men först genom att rädda de andra. Och sedan hann vi inte mer. Frågor som: Vad vill jag? Vad behöver jag? kan vara omöjliga att svara på. Det var ingen idé att ställa dem. Det krävs inga monstruöst dåliga uppväxtvillkor för att hamna här, bara roller och mönster i familjen.

Den som vill förändra sitt beteende blir ofta stöttad när hon eller han kommer tillbaka till arbetet: »Nu ska du verkligen tänka på dig själv.« Men det är oerhört svårt för en grupp att inte överanvända den som brukar säga ja. Vinsterna är så stora att man förtränger vad man gör när man går till henne eller honom och ber om hjälp med att bara fixa en sak till. Det behövs kunskap om hur detta fungerar. En chef ska veta hur man ska göra när någon som varit utbränd kommer tillbaka. Hur gör vi för att skapa bättre mönster?

En välfungerande gräns är trygg och kan skydda mot intrång och orimliga krav. Den är också formbar så att jag kan välja hur nära jag vill komma någon annan eller när jag inte behöver ha så mycket kontroll.

»Jag har alltid trott att jag bar världen, men så är det inte. Den står själv, har jag upptäckt«, sa någon i veckan som gick. Ett träget arbete med att förstå sina egna mönster ligger bakom.