Ryggpatienter hjälps inte genom behandling

Patienter som söker hjälp för oklara rygg- och nackbesvär behöver klara besked, inte sjukskrivning. I de flesta fall är de inte ens hjälpta av behandling. Det konstaterar sjuksköterskan och hälsoekonomen Elisabeth Hansson vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet.

På fredag disputerar Elisabeth Hansson på en avhandling om effekterna av och kostnaderna för de vanligaste behandlingarna vid rygg- och nackbesvär. Hon har undersökt flera tusen patienter som samtidigt varit sjukskrivna för nack- och ryggbesvär i minst 90 dagar i Danmark, Holland, Israel, Sverige, Tyskland och USA.

Resultatet är i princip detsamma som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, konstaterade i sin rapport om akut rygg- och nacksmärta för fyra år sedan: det mesta saknar effekt, behandlingarna leder inte till mindre smärta och inte heller till att patienterna kan återgå i arbete.

Det finns ett undantag

Ett undantag fann hon dock. De patienter som på grund av diskbråck i ländryggen opererades för sina besvär mådde betydligt bättre efter behandlingen. Framför allt gällde detta för de patienter som opererades i Sverige. De fick mindre smärta, bättre ryggfunktion och högre livskvalitet – samtidigt som fler kunde återgå i arbete.

– Men i 90-95 procent av fallen handlar det om oklara nack- eller ryggbesvär. Och där har jag inte kunnat se att de blivit hjälpta av behandlingen, säger Elisabet Hansson.

Hon tror att alldeles för många människor är sjukskrivna eller förtidspensionerade i onödan på grund av ryggsmärtor.

– Vi vet att de allra flesta blir av med de värsta smärtorna redan efter ett par dagar. Det de behöver veta när de är hos doktorn är att det inte är något farligt och att de ska röra sig efter förmåga och försöka jobba så mycket som möjligt.

Obegripligt med förtidspension

Rygg- och nackbesvär är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning och förtidspension.

– Att det går så långt som till förtidspension är för mig obegripligt. Men en förklaring kan vara att de går sjukskrivna alldeles för länge innan de väl kommer till en specialist. De hinner fastna i ett beteende som innebär att de blir rädda för att röra på sig, säger Elisabet Hansson.

År 2001 var närmare fyra procent av svenskarna sjukskrivna mer än en månad för rygg- och nackbesvär. Kostnaderna för sjukfrånvaron, produktbortfallet och för alla utredningar, behandlingar och rehabiliteringar uppgick till nästan 23 miljarder kronor. Hela 93 procent av kostnaderna stod sjukskrivningarna och förtidspensionerna för.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida