Ny metod mäter smärta hos iva-patienter

Specialistsjuksköterskan Mia Hylén har utvecklat ett instrument för att skatta smärtupplevelse hos patienter inom intensivvården. Målet är att underlätta både för patienter och personal.

Det började med en frustration och en saknad som ny intensivvårdssjuksköterska. I arbetet på iva mätte hon ständigt olika parametrar hos patienterna — hur djupt de var sövda, deras vätskebalans, temperatur och blodtryck. Men när det handlade om smärta hade hon inga verktyg som var hjälpsamma när patienterna inte kunde kommunicera själva.

– Jag visste att mycket av det vi gjorde i vården var smärtsamt för patienterna, men det var svårt att veta hur man skulle tolka patienterna. Var det oro eller smärta de uttryckte, säger Mia Hylén.

I slutet av mars disputerade hon om smärtskattningsskalan Behavioral pain scale, BPS. I sin forskning hittade hon en fransk skattningsskala för att mäta patienters smärta inom intensivvården som hon har översatt till svenska. Den har hon sedan utvärderat i olika studier, framför allt på sin egen  arbetsplats på iva i Malmö vid Skånes universitetssjukhus.

Mer patientfokus

Hon har också utvecklat den befintliga skalan. En sak som har varit viktig för Mia Hylén har varit att byta fokus från maskin till människa.

– Det är lätt att man tittar mest på maskinerna och hur de reagerar. Jag ville ta fram ett instrument som utgår från patienten och inte från apparaterna. Sedan har ju också respiratorerna utvecklats mycket sedan skalan togs fram, berättar hon.

Med BPS utvärderar vårdpersonalen patienternas ansiktsuttryck, rörelser i armarna och kvaliteten på andningen. Grimaserar de, spänner händerna eller andas snabbt? Inom tre olika områden ska fyra frågor besvaras som ger olika poäng. Den totala summan blir ett mått på patientens smärta och en indikator på när omvårdnadsåtgärder och läkemedel ska sättas in.

Skalan kan användas både på patienter som är lätt eller djupt sederade, som har andningshjälp via respirator eller andas själva. Däremot fungerar den inte när patienterna får muskelavslappnande läkemedel — något som är vanligt inom covidvården.

– När de är så sjuka och behöver muskelavslappnande medel går det inte att tolka deras signaler på samma sätt. Men skalan har ändå lärt oss mer om när patienterna har ont och hur vi kan förebygga smärtsamma moment.

Det kan till exempel handla om vändningar i sängen, ett vanligt moment i vården när patienten inte kan röra sig själv i sängen.

– Det finns en rad omvårdnadsåtgärder vi kan göra för att minska obehaget, som att stötta med kuddar, använda kyla eller värme eller hjälpa till med olika rörelser. Man blir väldigt stel av att vara sängliggande en längre tid och då kan det vara skönt att få sträcka ut en kroppsdel till exempel.

Patientintervjuer

I sista delen av avhandlingen Pain in intensive care: assessments and patients’ experience har Mia Hylén intervjuat patienter om smärta under iva-vården. De kunde bekräfta att skalan gav en bild som låg nära deras egna upplevelser.

– Patienterna beskrev att de ville ha kontroll över sin kropp och sin smärtbehandling. Att ha ont tog över hela varandet och tog bort känslan av kontroll. Men för mycket smärtlindring kunde också bli obehagligt då de kände sig dimmiga och hade svårt att hantera situationen.

Därför är det viktigt att hitta en behandling utan för mycket obehagliga biverkningar, menar Mia Hylén, och det gör man bäst tillsammans med patienten. Att använda BPS gör det enklare att förstå varandra.

– Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor ofta skattar patienternas smärta lägre än de själva gör. Med BPS kommer vi närmare det som patienterna känner, trots att de inte kan uttrycka det med ord.

Lätt att använda

Under arbetet med avhandlingen har Mia Hylén arbetat halvtid på iva. I slutfasen hamnade hon mitt i covidvården.

– Det har varit tufft, men jag har ändå haft förstående och stöttande chefer som gett mig utrymmer att avsluta min forskning.

I dag känner hon sig mindre frustrerad i arbetet på avdelningen. Hon vet att det finns något hon kan göra för att upptäcka och lindra patienternas smärta. Nu hoppas hon att hennes kolleger i hela landet ska ta till sig skalan. Du hittar BPS-skalan här.

Har personalen tid att införa BPS nu med det pressade covidläget?

­– Absolut, det tror jag. Det har hela tiden varit tanken att det ska vara enkelt att använda av alla — läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Det tar inte många minuter att genomföra och är lätt att lära sig. Förhoppningsvis tycker de att det är värt det. Det viktigaste är ju att det blir bra för patienterna.