Forskning

Så kan mikropauser på jobbet göra dig friskare

Så kan mikropauser på jobbet göra dig friskare
Korta återhämtningar under arbetsdagen ger energi. Arkivbild: Mostphotos

Svara inte i telefon hela dagarna och unna dig mikropauser. Vårdcentraler som införde enkel återhämtning på jobbet fick bättre arbetsklimat, visar ny forskning från Lunds universitet.

Lina Ejlertsson, forskare i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet, har undersökt effekterna av små återhämtningspauser på vårdcentraler i södra Sverige. I avhandlingen ”Recovery at work as a health-promoting process” visar hon att personalen mår bättre på vårdcentraler som medvetet jobbar med återhämtning som lätt kan integreras i vardagen, även inom den vanligen stressiga primärvården. Det är enkla aktiviteter som är gratis, just för att steget inte ska vara stort för att införa dem, förklarar Lina Ejlertsson. Samtidigt ger det desto mer.

– Det fysiska välmåendet ökar, personalen får mer energi och stämningen förändras till mer familjär på dessa arbetsplatser, säger Lina Ejlertsson.

Lina Ejlertsson och hennes forskarkolleger har kartlagt arbetsmiljön på sammanlagt 26 vårdcentraler i södra Sverige. Först tog de reda på vad återhämtning betydde för personalen, och vilka förutsättningar som krävdes för att uppnå önskad effekt. En del av resultatet var förvånande.

Porträtt på forskaren Lina Ejlertsson
Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap, Lunds universitet. Foto: André de Loisted

– Återhämtning behövde inte nödvändigtvis handla om rast och vila, det kunde handla om variation i arbetet. Det tyckte jag var mest spännande av allt, säger Lina Ejlertsson.

Tydlig skillnad i återhämtnin

Utöver variation i arbetet handlade återhämtning också om ”gemenskap” och ”hanterbarhet”.

Efter kartläggningen fick sex vårdcentraler riktade insatser för återhämtning i arbetsvardagen, medan 15 vårdcentraler utgjorde kontrollgrupp utan interventioner. Skillnaden i återhämtning ökade tydligt på de vårdcentraler som gjorde ett medvetet arbete. Vad det i praktiken handlade om skiljde sig mellan arbetsplatser och individer. Återhämtningen skedde både i mindre och större grupp samt individuellt.

Gemensamma lunchpromenader

– Det kunde handla om att lägga sig ner och blunda i två minuter, att öppna ett fönster och andas frisk luft, eller att gå och prata med en kollega en stund. Vi ville att alla skulle hitta sin grej.

Vårdcentralerna, där samtliga yrkesgrupper deltog i forskningsprojektet, fick själva utforma sättet för återhämtning utifrån sina egna önskemål. På gruppnivå kunde det handla om gemensamma lunchpromenader, att samlas till morgonmöte varje dag, eller att införa någon gruppövning på arbetsplatsträffarna. På någon vårdcentral slutade sjuksköterskorna svara i telefon hela arbetsdagar i sträck. I stället började de lösa av varandra, så att flera fick mer varierade arbetsuppgifter.

– Återhämtning kan handla om att just det, att få göra något fysiskt när du har använt dina mentala resurser.

Skratta åt en journalgroda

På varje vårdcentral utsågs även en inspirationsgrupp med lite större ansvar för arbetet. Klistermärken på kaffemaskinen och runt om i lokalen påminde om återhämtning, och kolleger uppmanades att vara observanta på om någon visade tecken på stress. En inspirationsstavla sattes upp med förslag på övningar, där personalen själva kunde dela med sig av tips.

– De här anslagstavlorna blev platser där man kunde stå och prata en stund, eller skratta över en journalgroda tillsammans med en kollega.

3 tips för återhämtning inom sjukvården

1. Samla gruppen och prata om återhämtning. Vad betyder det för oss? Hur vill vi arbeta med återhämtning på vår arbetsplats?

2. Ge alla medarbetare i uppgift att hitta sin ”återhämtningsgrej” som hen kan göra vid behov.

3. Bestäm tillsammans en återhämtningsaktivitet som ni gemensamt vill införa på er arbetsplats.

Vårdcentralerna som arbetade med återhämtning valde att behålla många av de aktiviteter som sattes igång under forskningsprojektet.

– Det var nog det finaste med det hela. Man har sett så många exempel tidigare där olika aktiviteter införs och sedan försvinner.

Förutsättningar som behövdes för att få återhämtningen att fungera var legitimitet, att det var uttalat viktigt att prioritera återhämtning i olika former. Ledarskapet var också viktigt, att chefen var en förebild, men också utrymmet för reflektion i arbetsvardagen visade sig spela roll, enligt Lina Ejlertsson.

– Goda och trygga sociala relationer på arbetsplatsen spelade stor roll för att återhämtningen skulle lyckas.

Pausa även under pandemin

Undersökningen genomfördes före pandemin, men enligt Lina Ejlertsson är resultatet lika relevant i dag, särskilt då arbetsbelastningen på vårdcentralerna har ökat. Gruppövningar kanske inte fungerar på samma sätt av olika skäl, men alla individuella vägar till återhämtning passar bra även nu.

– Glöm inte din egen lilla mikropaus, den ger så mycket! Det är något som vi verkligen pratar om just nu när vi besöker arbetsplatser.

Att kortare stunder av återhämtning integrerat i en arbetsvardag ger effekt på välmående har inte kartlagts tidigare. Lina Ejlertsson hoppas att hennes resultat får betydelse i ett större samhällsperspektiv.

– Jag har ringat in begreppet och kommer nu att jobba fram en verktygslåda som tar den här kunskapen till en ännu mer konkret nivå.

Kan inte styra schemat

Studien rör ju alla yrkesgrupper på vårdcentralen. Finns det något specifikt att säga om sjuksköterskornas återhämtning?

– Eftersom de inte kan styra över sina scheman själva, utan ofta har patientmöte på patientmöte, blir mikropauserna och reflektionsstunderna ännu viktigare. Där man till exempel kan passa på att ta ett djupt andetag mellan två patienter, eller reflektera över det föregående patientmötet innan nästa kallas in.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida