Så kan patienter hålla värmen under operation

Patienter som blir nerkylda under en operation har ökad risk att drabbas av komplikationer och upplevelser av obehag. Trots det saknas det nationella riktlinjer om hur patientens normala kroppstemperatur ska bibehållas – något som anestesisjuksköterskan Ingrid Gustafsson vill ändra på.

Ingrid Gustafsson har under sitt yrkesverksamma liv som sjuksköterska och anestesisjuksköterska tänkt mycket på värme och kyla. Att patienten ska bibehålla en bra kroppstemperatur är en viktig del av omvårdnaden. När hon började jobba på bb som nyexaminerad i början av 1990-talet handlade det om att skydda nyfödda mot att bli kalla och senare – efter specialistutbildningen till anestesisjuksköterska – om att motverka nedkylning hos patienter under operation.

Som doktorand vid Linneuniversitet har Ingrid Gustafsson fördjupat sig i perioperativ hypoptermi och i höstas disputerade hon med en avhandling om ämnet.

Snabb nedkylning

När en patient blir nedsövd kan kroppstemperaturen sjunka upp till 1,6 grader under de första 30 minuterna. Det beror framför allt på att patientens perifera kroppsdelar som armar och ben är två till fyra grader kallare än kroppens inre kärna (hjärta, lungor och hjärna). När patienten får anestesiläkemedel vidgas alla blodkärlen och det varma blodet från kärnan kommer ut i de kallare perifera kroppsdelarna där det kyls ner för att svalare återvända till kärnan. Det leder till att patientens kroppstemperatur sjunker.

Vid en spinal anestesi är temperaturfallet ungefär hälften så stort än vid nedsövning, men om patienten får en kombinerad anestesi med epidural och nedsövning så adderas effekten av nedkylningen. För att undvika ett stort temperaturfall behöver patienten värmas före nedsövning så att det blir mer jämvikt mellan kärna och perifera delar av kroppen.

Det finns flera olika värmebevarande insatser, så kallade VBI, som personalen kan ta till för att bibehålla patientens kroppsvärme. Det kan till exempel handla om förvärmda vätskor och värmetäcken. Men vilka som används, när och hur skiljer sig mellan olika sjukhus, visar Ingrid Gustafssons forskning.

– Det beror bland annat på vilka VBI som finns att tillgå på sjukhuset, lokala riktlinjer, kulturen på operationsavdelningen och hur man kommunicerar i teamet kring patientens temperatur, säger hon.

Outtalat ansvar

I sin avhandling har Ingrid Gustafsson undersökt vilka VBI patienten får och när, och hur tillgången ser ut. Hon har också undersökt patienternas upplevelser av värme och kyla i samband med operationen och anestesisjuksköterskans uppfattningar om värmebevarande insatser samt hur operationsteamet kommunicerar kring dem.

Att ansvara för patientens temperatur under operation är en uppgift som ingår i både operationssjuksköterskans och anestesisjuksköterskans profession, även om den senare har ett mer uttalat ansvar i sin yrkesbeskrivning. I de intervjuer Ingrid Gustafsson gjort med personal i olika yrkeskategorier visar det sig att alla i teamet ser det som en gemensam uppgift att kommunicera om VBI och patientens temperatur, men att anestesisjuksköterskan är den som anses inneha huvudansvaret.­

– Men det är inte uttalat i organisationen och jag skulle gärna se att anestesisjuksköterskan fick ett större mandat här. Det skulle stärka patientsäkerheten att en specifik yrkeskategori innehar ansvaret, säger Ingrid Gustafsson.

Patienterna vågar inte säga till

I en av studierna visar hon hur varje människa har en unik normal temperaturupplevelse som också visar sig i det unika behovet av värme. Flera patienter berättade under intervjuerna att de inte vågade säga till personalen att de frös, de ville inte vara till besvär utan försökte härda ut. Att befinna sig på operationsbordet, i patientskjorta utan sina vanliga kläder, gjorde dem mer sårbara och de hade svårt att stå upp för sig själva. Ytterligare en upplevelse var en tilltro till att det var bra med en kall operationssal och en annan att det var viktigt att få värme då kyla inte var bra för hälsan.

–  I patientintervjuerna var det flera som berättade att värmen gjorde det lättare för dem att slappna av. Att få ett värmetäcke omstoppat om sig gav en känsla av trygghet, som att vara hemma i sin egen säng. Det framkom också att patienter som brukar vara för varma hade ett ökat behov av värme före och under operation för att sedan återgå till att vara för varma efter operation, säger Ingrid Gustafsson.

Hon skulle gärna se åtgärder för att förebygga perioperativ hypotermi redan på avdelningen.

­– Det händer att patienterna kommer till preoperativa enheten nyduschade med blött hår och med bara en enkel filt eller ett påslakan från avdelningen. Det innebär att de redan är kalla när de kommer och första uppgiften blir att värma upp dem, i stället för att ha fokus på att bibehålla deras värme. Någon uttryckte i en intervju att det är som att arbeta i uppförsbacke.

För att bibehålla normal kroppstemperatur bör personalen minska patientens exponering för kyla och i stället ge värme.

– Vi behöver bli bättre på att kommunicera inom teamet och också göra patienten mer delaktig. Fråga om hen fryser och förklara att det är viktigt att hålla sig varm. Kanske finns det någon kroppsdel som patienten upplever som extra känslig för kyla? Fokusera på att värma den delen lite extra så sprider sig inte upplevelsen av att frysa, säger Ingrid Gustafsson.

Ojämlik vård

Hennes forskning visar att även om det finns tillgång till värmebevarande insatser kan det saknas kunskap eller finnas en osäkerhet kring hur de ska användas. Det gäller både vid specialistutbildningarna inom anestesi och operation och vid enskilda operationsavdelningar.

– Det finns mycket forskning som visar på betydelsen och vikten av att värma patienten innan anestesin startar, men det saknas nationella riktlinjer, säger Ingrid Gustafsson.

Enligt internationella riktlinjer får till exempel inte en operation starta om patientens kroppstemperatur är under 36 grader, med undantag för riktigt akut kirurgi.

Tillsammans med Otto Henriksson som är anestesiolog, Camilla Wistrand, operationssjuksköterska, och anestesisjuksköterskan Anders Pettersson arbetar Ingrid Gustafsson för att få igång en perioperativ hypotermigrupp i Sverige. Syftet är att sprida mer kunskap och att skapa en mötesplats för alla som är intresserade av området. Gruppen har också gjort ett första utkast till riktlinjer för vården och om allt går enligt plan kan de börja användas till sommaren 2022.

I framtiden efterlyser Ingrid Gustafson mer kunskap och riktlinjer kring perioperativ hypotermi vid specifika ingrepp, som till exempel vid gynekologiska och urologiska operationer. I Vårdhandboken är riktlinjerna inriktade på hur värmeförlust ska motverkas och inte hur värmen kan bevaras.

­– Vården blir ojämlik när alla gör olika. Därför är det viktigt att det finns tydliga nationella riktlinjer om att bibehålla patientens normala kroppstemperatur i samband med operation, säger hon.